Texten är ursprungligen publicerad i Byggvärlden.
Med en fortsatt bostadsbrist, svårigheter för unga att få bostad och ett ineffektivt nyttjande av det befintliga bostadsbeståndet behöver Sverige en bostadspolitik som främjar rörlighet. Nu börjar bostadsdebatten att komma igång även politisk, genom KD:s förslag om att sänka reavinstskatten vid försäljning av bostäder. Vi tror att detta är ett steg i rätt riktning för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
Sverige står inför dubbla problem på bostadsmarknaden: dels en akut bostadsbrist i de tätbefolkade delarna av landet och en del inlåsningseffekt som hindrar människor från att flytta på grund av hög reavinstskatt – trots att de i många fall vill. Det leder till ett ineffektivt nyttjande av det befintliga bostadsbeståndet och slår särskilt hårt mot unga som försöker ta sig in på bostadsmarknaden.
Från att det under innevarande mandatperiod varit en knappt existerande bostadsdebatt, har den nu tagit fart med KD:s förslag om differentierad reavinstbeskattning vid försäljning av bostäder. Förslaget går i korthet ut på att efter du har ägt en bostad i 5 år, så kommer du årligen minska din reavinstskatt med 2 procentenheter till att efter 16 år ha 0 procent i reavinstskatt vid försäljning.
Vi tycker förslag är mycket intressant och tror att detta kan öka incitamenten för de som önskar att flytta att göra det. I Byggmaterialhandlarnas rapport ”Rörlighet på bostadsmarknaden – en nordisk utblick 2.0” har vi tittat närmare på hur våra grannländer Norge, Finland och Danmark tacklar sina utmaningar på bostadsmarknaden. Resultatet visar tydligt att Sverige har mycket att vinna på att inspireras av sina nordiska kollegor. I Danmark och Finland slipper du reavinstskatten helt om du bott i bostaden i minst två till tre år.
Vi föreslår att Sverige följer efter och ser över reavinstskatten. Byggmaterialhandlarna föreslår att reavinstskatten sänks till 10 procent för den som ägt sin bostad i minst tre år och att det sedan skulle ligga på den nivån oavsett hur länge du har ägt din bostad. Det skulle frigöra attraktiva bostäder, minska inlåsningen och få fart på flyttkedjorna.
Om vi kan få ökad rörlighet på bostadsmarknaden kan vi få igång flyttkedjorna. Då kan de som bor i för stor bostad, hitta ett mer anpassad boende. Barnfamiljerna kan flytta in i villorna, och lägenheter kommer frigöras för förstagångsköparna. Här agerar idag den höga reavinstskatten en bromskloss, vilket gör att många drar sig för att sälja. Dessa förslag handlar inte bara om bostäder – de handlar om framtidstro. Om att ge unga människor möjlighet att forma sina liv. Om att göra det enklare att flytta när livet förändras. Och om att stärka byggsektorn genom att få marknaden att röra på sig igen.
Men kostnaden för detta då? Vi är medvetna om att det finns en statsfinansiell kostnad för förslaget. KD:s förslag har beräknats kosta statskassan cirka 15 miljarder per år, i en direkt minskad förmodad skatteintäkt. Men då tar man inte hänsyn till de positiva effekter förslaget får. Dels en ökad omsättning på bostadsmarknaden, som kommer leder till ökat antal fastighetsaffärer och att vi använder beståndet bättre och minskar behovet av nyproduktion.
Det är lätt att fastna i debatten om nyproduktion och antalet påbörjade bostäder. Men vi får inte glömma att Sveriges största potential ligger i det redan befintliga beståndet – som nyttjas långt ifrån optimalt idag. Därför är det rörligheten på bostadsmarknaden så viktig. Byggmaterialhandlarna vill se en modern bostadspolitik som sätter människor i rörelse – och ger byggbranschen bättre förutsättningar att växa. Vår förhoppning är att bostadspolitiken nu också blir en viktig fråga i valrörelsen – det skulle vara något som är till gagn för alla medborgare.
Monica Björk, vd Byggmaterialhandlarna