Byggföretagen: Så stora blir cementkrisens samhällsekonomiska effekter
Nyheter
29 augusti 2022
Text: Emma Sellbrink Foto: Pixabay
De samhällsekonomiska effekterna av ett stopp för Cementas kalkbrytning i Slite på Gotland är mer omfattande än vad som tidigare framkommit. Det visar en ny rapport framtagen på uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.
– Produktionsbortfallet skulle få stor påverkan för gruvindustrin, planerade infrastrukturprojekt och produktionen av vindkraft, säger Fredrik Isaksson, chefekonom, Byggföretagen, i ett pressmeddelande.
Stopp för kalkstensbrytningen i Slite från årsskiftet 2022/23 bedöms under 2023 resultera i 160 000 förlorade jobb och ett samlat produktionsbortfall i ekonomin på 140 miljarder kronor.
– Det motsvarar 2,6 procent av BNP. Men inkluderat följdverkningarna av en strypt gruvproduktion kan cementkrisen på kort sikt ge upphov till totalt 200 000 förlorade arbetstillfällen och ett produktionsbortfall motsvarande 3,6 procent av BNP, säger Fredrik Isaksson.
Planerade infrastrukturprojekt och produktionen av vindkraft är två ben i den gröna omställningen som också skulle påverkas kort tid efter att Cementas tillfälliga tillstånd löper ut.
– Om Trafikverkets investeringsprojekt från och med år 2023 endast får tillgång till 60 procent av den efterfrågade volymen kommer man fram till och med 2028 endast kunna genomföra redan byggstartade projekt, säger Fredrik Isaksson.
Energimyndigheten förutspår att vindkraften kommer att öka sin produktion från dagens 30 TWh till 90 TWh år 2040. Redan år 2024 bedömer myndigheten att vindkraften kommer att bidra med 46 TWh.
– Cementkrisen är inte över. Om den slår till med full kraft under 2023 är det högst tveksamt om detta är möjligt att uppnå, säger Fredrik Isaksson.
Cementas anläggning i Slite står för omkring 75 procent av den samlade cementproduktionen i Sverige. Cementas tillfälliga tillstånd löper ut den sista december 2022.
Här kan du läsa hela rapporten.