– Det är många som hör av sig till oss och är intresserade av återbruk av byggmaterial, men vi upplever att det saknas en hel del affärsmodeller och kanske också aktörer på marknaden i nuläget, säger Ylva Rönning.
Bland de faktorer som verkar dämpa lusten att återbruka byggmaterial finns framför allt ekonomin, där bland annat logistik och lagerhållning sätter käppar i hjulen.
– Få tycker än så länge att det är ekonomiskt lönsamt med återbruk och det måste finnas ekonomi i det, annars blir det svårt för företagen. Det är fortfarande rätt enkelt och billigt att köpa nytt och många verkar resonera så att då vet man vad man får. De som återbrukar är ofta de som kan hitta en lönsamhet i det, till exempel företag som äger flera fastigheter och kan återbruka internt. Det kan också handla om att beställare ställer krav på att en viss del av materialet ska vara återbrukat eller att det är en typ av byggmaterial som det finns ett stort värde i, säger Ylva.
Just nu håller Boverket tillsammans med Centrum för cirkulärt byggande och IVL att samla in vad olika aktörer i branschen ser som hinder för återbruk av byggmaterial, särskilt vad gäller regler och lagstiftning. Här är bland annat byggmaterialhandeln och byggmaterialindustrierna viktiga aktörer.
– Många tycker att det känns svårt och krångligt med återbruk, det finns en osäkerhet om vad som är tillåtet och inte, vilken kvalitet och vilket innehåll de återbrukade materialen har och hur långt de har kommit i sin livslängd.
Här ser Boverket att det finns ett behov av information och vägledningar.
– Ofta är det inte lagarna och reglerna i sig som är problemet, utan att det finns en osäkerhet kring hur de ska tolkas. Som ett första steg har vi på gång en vägledning av återbruk av bärverksdelar och i den ingår till exempel hur man ska tänka kring testning av begagnade produkter, säger Ylva.
Logistiken viktig
Även hanteringen av återbrukat material behöver utvecklas.
– Vi har inte gått in på djupet i frågan än, men logistiken är viktig, att det inte blir för långa och kostsamma transporter och att det ska finnas plats att lagra materialet.
Boverket började sitt uppdrag från regeringen med att göra en förstudie som blev klar i somras. Den visade på ett växande intresse för frågorna, men en omogen marknad.
– Det är en komplex sektor där många aktörer är inblandade i hela kretsloppet för en byggnad. Man måste också tänka återbruk ända från start, kanske redan vid tillverkningen av produkterna. Vi ser till exempel att en komplex materialsammansättning kan försvåra, att flera material sitter ihop och inte kan delas på, säger Ylva.
Information och vägledning
Nu tittar man på hur man ska gå framåt i uppdraget.
– Än så länge har vi bara tittat översiktligt på olika styrmedel och där är information och vägledning en viktig bit. De ekonomiska incitamenten är svårare för oss att styra, utan där är det snarare marknaden som behöver utvecklas. Det går också att tänka sig någon slags reglering i framtiden, men vi är inte där än.
Boverket har också ett byggråd där bland annat representanter från byggmaterialhandeln finns med och kan ge och få inspel i de olika frågorna.
– Vi märker att många inom till exempel byggmaterialhandeln redan har funderat mycket kring det här, så vi har mycket kunskap att hämta därifrån, säger Ylva.
Boverket fick uppdraget om att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn i februari 2022 och ska redovisa det till Regeringskansliet senast den 20 december 2024.
Se hela uppdraget om att utveckla omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn på Boverkets hemsida.
Kommitté ska utreda ekonomiska styrmedel för att främja cirkulär ekonomi
Utöver Boverkets uppdrag att utveckla omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn har Regeringen även tillsatt en kommitté som ska utreda inom vilka områden och på vilket sätt som ekonomiska styrmedel, som till exempel skatter och avgifter eller stöd och skattelättnader, kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. I uppdraget ingår inte att lämna författningsförslag.
Kommittén ska bland annat:
- analysera inom vilka områden, till exempel materialflöden, produktgrupper eller tjänster, det är lämpligt att använda ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi,
- föreslå ekonomiska styrmedel som är lämpliga att använda för de områden som identifierats och skälen för valda styrmedel, och
- i förekommande fall redovisa varför ett analyserat område är mindre lämpligt för ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024.
Texten kommer från ByggMaterial nummer 1 2023.