Begränsade kortsiktiga effekter av kriget förväntas på byggmarknaden

I början av coronapandemin ansåg de flesta bedömare att bostadspriserna skulle sjunka. Istället såg vi ständigt nya boprisrekord och en hög efterfrågan på konsumentdrivna renoveringar. 

– Det gäller att motstå frestelsen att komma med snabba spaningar och enkla svar. När osäkerheten är så här stor är det bättre att invänta mer information för att inte riskera att gå fel i sina prognoser. Vi vet helt enkelt inte hur länge det här kriget kommer att pågå, vilka följdeffekter sanktionerna kommer att få eller hur olika länders politiker och centralbanker i sin tur kommer att reagera på de följdeffekterna. Att då förlita sig på enbart gamla samband om hur det brukar bli inger en falsk trygghet och det är inte alls säkert att de håller den här gången. Vad som väntar den svenska byggbranschen i spåren av Putins krig är därmed för tidigt att säga, i detta mycket tidiga skede, säger Johan Grip, chefsekonom på Prognoscentret. 

Trots den stora osäkerhet som råder har Prognoscentret tagit beslutet att publicera nya prognoser för den svenska byggmarknaden. Analysen baseras dock på det läge som rådde före Rysslands invasion av Ukraina. Kriget kommer, precis som redan nämnts, att få effekter på investeringsviljan i byggbranschen men utifrån den information som Prognoscentret idag sitter på ser konsekvenserna för svensk ekonomi och den svenska byggbranschen ut att bli förhållandevis begränsade på kortare sikt. Prognoserna tar t.ex. redan viss hänsyn till de stigande byggkostnaderna och den hämmande effekt de får på byggaktiviteten under 2022. På längre sikt hotar kriget dock den svenska tillväxten genom att förvärra den redan ansträngda energiförsörjningen som också leder till spridningseffekter i den övriga ekonomin. På toppen av det tillkommer en tilltagande råvarubrist, ytterligare störningar i försörjningskedjorna och en mer avvaktande investeringsvilja.  

Renoveringsmarknaden förväntas minska för bostäder

Totalt sett bedöms investeringarna i byggmarknaden i år uppgå till 378 miljarder kronor för att därefter sjunka under 2023 och 2024. För den totala nybyggnationen syns en tydlig topp i år, medan investeringarna i ROT-marknaden för lokaler väntas stiga under hela prognosperioden (2022-2024). Renoveringsmarknaden för bostäder förväntas minska under året för att sedan återhämta sig något, men kommer aldrig upp 2021 års nivåer under perioden. 

De konsumentdrivna renoveringarna mattas av i takt med hushållen återigen kan börja konsumera resor och tjänster. Samtidigt förstärks investeringsnedgången av prisökningarna på byggmaterial. Kostnadsökningar till trots ökar dock de proffsinitierade investeringarna då det underliggande investeringsbehovet i beståndet är fortsatt stort. Samtidigt förväntas energikraven på bostäder skärpas vilket tillsammans med kraftigt stigande elpriser stimulerar aktiviteten i existerande bestånd ytterligare. Under 2022 förväntar Prognoscentret sig en total omsättning om 86 mdkr för renoveringsmarknaden för bostäder - en minskning på 2 procent jämfört 2021.

Den totala igångsättningen av lokalbyggnader väntas under 2022 uppgå till 4,2 miljoner kvadratmeter vilket motsvarar en nedgång om 12 procent jämfört föregående år.   

Renoveringsaktiviteten inom existerande lokalbestånd väntas under året bli hög för industri-, lager-/logistik och kontorsbyggnader. Samtidigt kan renoveringsviljan för vissa typer av lokaler, t.ex. butikslokaler, minska till följd av en lägre efterfrågan. Sammantaget är bedömningen att investeringarna ROT-marknaden för lokalbyggnader under året hamnar på 79 mdkr för att sedan öka under 2023 och 2024.