Byggandet nästa steg i klimatomställningen för Lund

Lunds kommun har högt ställda mål inom hållbarhet, och Lunds kommun utsågs i maj av Världsnaturfonden till årets klimatstad. Ett viktigt nästa steg tas i och med att man nu även riktar in sig på byggande. 

Klimatneutralt byggande och anläggning drivs utifrån två perspektiv. Det ena berör hur kommunen ska använda den befintliga miljön och material så effektivt som möjligt. Planen beskriver hur det mest klimatsmarta oftast är att bevara och utveckla befintliga fungerande byggnader, strukturer och anläggningar.

Det andra berör hur det som byggs nytt, renoveras eller byggs om kan göras med så liten miljö- och klimatpåverkan som möjligt. Då handlar det bland annat om återbruk av material på olika sätt eller att om det inte är möjligt, välja material som är förnybara, återvunna och/eller med låg klimatpåverkan. 

Kommunen har enbart direkt rådighet över det som byggs och förvaltas i kommunens regi. Plan- och bygglagen som är styrande för stadsutveckling har begränsningar i hur kommunen kan styra det som byggs, rivs och anläggs av andra aktörer och planen har därför störst påverkan på hur den egna verksamheten ska agera. Men kommunen har samtidigt en roll som föregångare, beställare och möjliggörare. 

– Därför blir det extra viktigt att vi arbetar i dialog med de byggaktörer som är med och formar Lund. Det handlar till exempel om att förmedla kunskap och ge råd för att driva byggandet i en mer hållbar riktning. Som lundabo kommer man efterhand att märka att vi bland annat jobbar med återbruk av byggmaterial och andra material både i offentliga miljöer och i våra byggnader, säger Susanna Bruzell, hållbarhetsstrateg på Lunds stadsbyggnadskontor.

Tanken är att planen ska bidra till att man uppnår kommunens mål om att 2030 ha etablerat sig som en föregångare inom cirkulärt och klimatneutralt byggande och anläggningsarbete. Utsläppen från byggsektorn ska halveras till 2025 och vara netto noll 2030.