Efter folkomröstningen den 23 juni 2016 stod det klart att Storbritannien skulle lämna EU och brexit var ett faktum. Den 29 mars i år skulle utträdet ha verkställts. Men premiärministern Theresa May fick inte stöd för sitt förslag till utträdeavtal i det brittiska parlamentet och sedan dess har det varit många turer fram och tillbaka. Den 24 maj hade Theresa May tröttnat och avgick. Hon efterträddes av den hårdföre EU-motståndaren Boris Johnson som har lovat ett utträde den 31 oktober i år, med eller utan avtal med EU.
Det som händer i brexitfrågan följs med stort intresse av det svenska näringslivet som försöker räkna på konsekvenserna när väl britternas uttåg blir ett faktum.
Kerstin Hallsten, chefekonom för Industriarbetsgivarna och Skogsindustrierna där även organisationen Svensk Trä ingår, menar att oavsett av vad det blir för typ av avtal när Storbritannien lämnar EU så blir det negativt för både britterna och för världsekonomin.
– Alla hot om handelsbegränsningar lägger sig som en våt filt över den globala ekonomiska utvecklingen och det blir en extra våt filt över det land som drabbas.
Dominerande exportmarknad
Av den svenska skogsindustrins samlade export går cirka tio procent till Storbritannien. Tittar man på exporten av sågade och hyvlade trävaror så utgör Storbritannien den klart dominerade marknaden med 21 procent. Sverige står för övrigt för cirka 25 procent av Storbritanniens totala konsumtion av trävaror.
Så sammanfattningsvis är Storbritannien en viktig marknad för skogsindustrins olika aktörer.
– Precis som för all annan industri blir det kännbart när den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien blir svagare. Bland annat påverkas troligtvis byggandet negativt, säger Kerstin Hallsten utan att kunna presentera några prognoser för hur mycket det kommer att påverka.
Ljuspunkter
Men det finns ändå ljuspunkter som talar för svensk skogsindustri.
För hur det än är så har Storbritannien fortfarande ett stort behov av skogsråvara i olika former. Det kan också komma att bli en uppgång i det industriella byggandet av bostäder, det vill säga prefabricerade huskroppar som tillverkas i fabrik, vilket gynnar den svenska trävarumarknaden.
– Prefabricerade husbyggen kräver inte lika mycket arbetskraft och det är en fördel eftersom det råder brist på arbetskraft i Storbritannien. Dessutom finns en efterfrågan på svensk kunskap inom byggteknik, menar Kerstin Hallsten.
Inga tullhinder
Tulleffekterna, både de rent ekonomiska och de praktiska med långa lastbilsköer och administrativ tungroddhet, har varit på tapeten. Här ser dock inte Kerstin Hallsten några missgynnade effekter för skogssektorn.
– Det värsta som kan hända är en hård brexit och då gäller världshandelorganisationen WTO:s reglemente om handel med tredje land. De tullarna är väldigt låga eller noll för skogsprodukter. Den administrativa hanteringen bedöms heller inte bli något större problem.
David Johnsson, vd för organisationen Trä- och möbelföretagen, ser däremot inga fördelar med brexit för sina medlemsföretag.
– Det blir dyrare, sämre och svårare, sammanfattar han.
Bara nackdelar
Han och övriga ledningen i organisationen har ägnat mycket tid åt att förstå själva processen och vad som händer efter brexit.
– Vi har till och med varit och pratat med vår motsvarighet i England. Några entydiga svar på vad som kommer att hända har varit svårt att få fram. Men jag ser i alla fall inga fördelar för våra medlemsföretag som exporterar till Storbritannien. Även svenska producenter av byggmaterial som exempelvis isolering, byggelement med mera drabbas. Det är ett dåligt beslut, framförallt för Storbritannien eftersom 50 procent av deras samlade export av varor och tjänster går till EU-länderna.
Tullpåslag
Han berättar att organisationen har medlemsföretag som har fabriker i England och för dessa blir det också ett problem när handelsfriheten begränsas.
David Johnsson ser framför sig en komplicerad övergång och risken att långtradare blir stående i kanaltunneln på grund av att tulladministrationen tar för lång tid.
Men framförallt ser han ökade kostnader för medlemsföretagen som exporterar.
– Tullpåslaget för vårar varor blir enligt WTO-tarifferna och på det tillkommer troligtvis även andra avgifter. Samma sak gäller för våra producenter i Sverige som importerar insatsvaror som exempelvis textilier för bord och stolar, beslag i stål och så vidare från Storbritannien.