Alexandra Rosenqvist är miljö- och hållbarhetsansvarig hos Beijer Byggmaterial och följer utvecklingen på nära håll. Trenden är att kraven på hållbara material och hållbara lösningar har accelererat de senaste åren.
– Nu går det ganska snabbt och kunderna ställer allt högre krav på produkterna, allt ifrån kemiskt innehåll till energiåtgång vid produktion är viktiga aspekter då man bedömer produktens livscykel. Frågorna ser kanske lite annorlunda ut, men de ökar både bland professionella kunder och privatkonsumenter.
Byggvarubedömningen, Sunda Hus och BASTA är tre olika system som på ett enkelt sätt kan visa vad en produkt innehåller. Sunda Hus och Byggvarubedömningen sätter betyg på byggvaror, på så sätt blir det enklare för kunden att se hur de kan göra hållbara materialval. Systemen riktar sig främst till professionella kunder, men BASTA är öppet för alla.
Mer tillgänglighet
– Ingen vill använda en produkt som har ett onödigt hormonstörande ämne och vi vill för den delen heller inte sälja den. Därför är det bra att till exempel produktinnehåll bli mer tillgängligt, även när det gäller produkter som inte står på kemhyllan, menar Alexandra.
Kemiskt tryckimpregnerat virke används fortfarande i stor utsträckning men det finns idag många alternativ, till exempel kärnfuru, lärk och Organowood.
– Utvecklingen att hitta snygga och hållbara alternativ har gått framåt och idag finns det mycket att välja bland även om kemiskt tryckimpregnerat virke fortfarande är det vanligaste. Vi satsar mycket på att synliggöra alternativen så att kunden kan göra ett aktivt val.
Information behövs
Ett bra exempel på produktförändring är det klassiska montagelimmet PL400 som innehåller lösningsmedel, det finns sedan länge ett vattenbaserat alternativ, PL600. Här ska man dock veta att vanans makt fortfarande är stor i byggbranschen.
– Många frågar efter PL400 av slentrian och frågar inte efter om det finns bättre miljöalternativ, säger Alexandra Rosenqvist och menar att det många gånger handlar om att informera kunderna om vilka alternativ som finns.
Onödigt spill
Hållbarhet är också hur materialet används och hur det emballeras. Materialspill är en stor hållbarhetsbov menar Alexandra Rosenkvist. Spillet uppkommer exempelvis genom att material levereras i standardlängder ut till byggarbetsplatsen. Där skärs det till och anpassas efter bygget. I bästa fall sorteras spillet och körs till återvinning (vilket ofta betyder förbränning), men hållbarhetsförlusten är ändå betydande. Alexandra Rosenkvist menar att effektiva logistiktjänster och cirkulära system är avgörande.
– Bygghandeln kan redan idag erbjuda en rad tjänster som innebär miljövinst, så som konfektionsanpassade gipsskivor. Men det finns fortfarande mycket att göra och hinder som vi måste hitta vägar runt. Cirkulära system, till exempel retursystem, för emballageplast är ett exempel. Idag förbränns stora delar av plasten som sorteras, tänk om vi istället kunde återanvända den. Då kunde plasten faktiskt bli ett miljövänligt material istället för en miljöbov.
Spårbart virke
När det gäller virke och träbaserade produkter så finns det certifieringar att titta efter, FSC och PEFC. Dessa certifieringar syftar till att garantera att produkten är hållbart producerad och avverkad utifrån sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter.
– Nyckeln till framgång inom området tror jag är god planering och samverkan. Tillsammans i branschen kan vi göra mycket, så som att hitta effektiva logistiklösningar, cirkulära system och produkter som inte är hälsoskadliga för varken oss människor eller vår natur. Genom att göra rätt går affärsmässighet och hållbara lösningar hand i hand, menar Alexandra Rosenqvist.
Fakta: Arbetar för hållbarhet
BASTA
BASTA är ett egendeklarationssystem där leverantörer och tillverkare av bygg- och anläggningsprodukter registrerar de produkter som klarar kraven gällande innehåll av ämnen med farliga egenskaper. Informationen i systemet tredjepartsgranskas och kvalitetssäkras genom regelbundna revisioner av anslutna leverantörer och tillverkare. BASTA stöds av samhällsbyggnadssektorns stora aktörer och av myndigheter så som Kemikalieinspektionen och Trafikverket. BASTA är ett icke-vinstdrivande bolag och ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier.
SundaHus
SundaHus erbjuder fastighetsägare ett brett utbud av tjänster för medvetna materialval. Detta sker genom ett webbaserat system och kvalificerad rådgivning för att systematisera arbetet med att fasa ut farliga ämnen i en byggnads hela livscykel. SundaHus grundades 1990 som ett konsultbolag för en bättre inomhusmiljö och är idag en av de ledande aktörerna på området medvetna materialval.
FSC
FSC, Forest Stewardship Council, är en oberoende, internationell medlemsorganisation som har sitt huvudkontor i Bonn i Tyskland. FSC uppmuntrar till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar, genom sitt certifieringssystem FSC. Certifierade skogsägare ska följa nationella och lokala lagar som rör miljöhänsyn, skogsbruk och ekonomi och bindande internationella överenskommelser. FSC:s hänsynsregler slår bland annat vakt om hotade djur och växter, markens framtida förmåga att bära skog, samt säkra och sunda arbetsvillkor för dem som arbetar i skogen. Källa: Wikipedia.
PEFC
PEFC, Programme for the Endorsement of Forest Certification, är ett system för certifiering av miljövänligt och resurshushållande skogsbruk. PEFC liknar de certifieringsregler som tagits fram av FSC, men är mer anpassat till det småskaliga privata skogsbruket (familjeskogsbruk). Bakom PEFC i Sverige står bland annat LRF och skogsägareföreningarna. Källa: Wikipedia.
Byggvarubedömningen
Är en icke vinstdrivande ekonomisk förening som bedömer och tillhandahåller information om hållbarhetsbedömda varor. Byggvarubedömningen skapades på initiativ av flera stora aktörer på bygg-och fastighetsmarknaden som ville samverka i sitt riskminimerings-och substitutionsarbete. Aktörerna tog fram bedömningskriterier utifrån vilka alla produkter skulle bedömas efter och skapade en databas för att kunna samla alla bedömningar på en och samma plats.