Enligt Byggföretagens konjunkturprognos i början av april kommer antalet påbörjade bostäder i flerbostads- och småhus sjunka från 68 100 förra året till 56 700 i år. Prognosen för 2023 är 45 100 påbörjade bostäder. Orsaker som nämns är bland annat cementkris, stigande priser, svagare hushållsekonomier och höjda räntor. Samtidigt skriver Boverket i ett pressmeddelande att 204 av landets 290 kommuner rapporterar om underskott på bostadsmarknaden i årets bostadsmarknadsenkät.
Pausar planerade nybyggen
Konjunkturinstitutets så kallade konfidensindikator för bygg och anläggning, som är en sammanfattning av nuläget och förväntningarna, ökade något för april jämfört med mars och pekar på ett starkare stämningsläge än normalt. Vart tredje företag uppgav dock brist på material och utrustning som en begränsande faktor.
Bland de som påverkats av kostnadsökningar och materialbrist finns till exempel bostadsbolaget Gavlegårdarna i Gävle, som i slutet av april meddelade att man pausar all nyproduktion av lägenheter som ännu inte startat, enligt SVT.
Positivt för kontor och hotell
Konsultföretaget Navets månadsindikator i maj visar en försiktig utveckling för olika sektorer inom bygg och fastighet. Bland annat minskade byggloven för småhus med 2 procent under årets två första månader jämfört med samma period 2021. I en annan sammanställning konstaterar Navet också att antalet beviljade bygglov för privata och offentliga lokaler har minskat med 13 respektive 35 procent de senaste sex månaderna, jämfört med föregående sexmånadersperiod. Detta kan enligt Navet vara en indikation på en nedgång i byggandet, även om statistiken bara visar antalet projekt och inte till exempel investeringsvolym eller kvadratmeter. Dock visar Navets konjunkturrapport på en positiv utveckling för husbyggandet inom kontor, handel och hotell under första kvartalet.
Starkt första kvartal för byggmaterialhandeln
Flera byggmaterialhandlare visar upp starka siffror för första kvartalet. Det syns också i Byggmaterialindex, som görs av HUI på uppdrag av branschorganisationen Byggmaterialhandlarna, där försäljningen mätt på jämförbara enheter och i löpande priser ökade med 18,9 procent kvartal ett jämfört med samma kvartal 2021. I mars var ökningen ännu större, 19,6 procent jämfört med mars förra året – den högsta som uppmätts sedan juni 2020. Priserna ökade dock också, i genomsnitt med 29 procent under första kvartalet 2022 jämfört med samma period 2021. Träprodukter ökade mest med drygt 60 procent.
Proffshandeln driver ökningen
Sedan ett år tillbaka är det främst proffshandeln som driver försäljningsökningen inom byggmaterialhandeln – i mars var ökningen på 28,7 procent jämfört med året innan, medan handeln till konsumenter visar på svagt negativa tillväxttal och en minskning med 1 procent. Förutom prisökningar och höjda räntor kan en orsak till privatpersoners minskade inköp av byggmaterial vara att de hävda restriktionerna kring covid-19 verkar ha ökat reslusten. Till exempel rapporterade resebolaget TUI i april att bokningsläget inför påsklovet i år var 700 procent högre jämfört med påsken föregående år.
”Börjar tydligt påverka konsumentförsäljningen”
Peter Lindström, vd för Bygma, upplever att störningarna i försörjningen av byggmaterial inte är något nytt för i år, utan har funnits i olika grad sedan pandemin startade, bland annat på grund av omfattande nedstängningar i till exempel Kina, containerfartyget som fastnade i Suezkanalen och stigande energipriser. Sedan krigsutbrottet i Ukraina har framför allt energipriserna eskalerat, men sanktionerna mot Ryssland och Belarus har även påverkat vissa varugrupper mycket, som till exempel parkettgolv och armering.
– Bygma som bolag har klarat sig relativt bra, men det man ser i branschen nu är att prishöjningarna tydligt börjar påverka konsumentförsäljningen och de byggare som sitter fast i fastprisprojekt. De större aktörerna har större möjligheter att justera sina avtal och kunna föra vidare en del av materialkostnaderna, men små byggare med privatpersoner som beställare kan drabbas väldigt hårt, säger han.
– Det är också viktigt att våga kommunicera att vi ser en stor skillnad mellan olika material, vissa har mycket kraftiga kostnadsökningar, men det finns också leverantörer till handeln som höjt priset mer än omkostnaden, till exempel i träsektorn. Hela branschen måste tillsammans sträva mot att mildra prishöjningarna, marknaden har hittills tålt att hantera det, men nu börjar det märkas. Oavsett var i kedjan man är, är det svårt att ducka för att allt blivit dyrare och den stora uppsidan branschen hade under pandemin har försvunnit, säger Peter Lindström.
Minskat konsumtionsutrymme
Att sia om framtiden är alltid svårt, men Peter Lindström tror man kan vänta sig en negativ effekt på konsumentförsäljningen, samtidigt som de större bostads- och anläggningsprojekten kanske inte påverkas lika mycket i år.
– Det enda som man kan säga säkert är att det är osäkert. Men klart är att konsumtionsutrymmet minskat, och då är det rimligt att förvänta sig en negativ utveckling av bostadspriserna och en minskad vilja att investera i sin fastighet. Men de flesta av våra kunder med större projekt har välfyllda orderböcker året ut. Jag tror det kommer en inbromsning, men sent i år, säger Peter Lindström.
Borde jämföra med normalläge
Han menar också att man borde jämföra siffrorna med ett normalläge, och inte ett pandemiläge.
– Det rimligaste vore kanske att jämföra med 2019, före pandemin, men nu jämför man alltid med föregående år och det kan nog bli en del bistra miner kvartal tre och fyra i år. Men lyfter man blicken behövs det fler bostäder i Sverige. Det finns också förutsättningar för att det skulle kunna blir stora svängningar med prisfall framöver på många material. Men jag säger inte att det kommer att bli så – det är stora faktorer som till exempel hur kriget utvecklar sig, hur mycket världens centralbanker driver upp räntehöjningarna och hur mycket pandemin kommer att fortsätta påverka Kina som spelar in.
Siffror i korthet enligt SCB
- Inflationstakten ökade med 6,4 procent i april, vilket är den högsta sedan december 1991. Detta till följd av en kraftig, bred prisuppgång.
- Byggkostnaderna för flerbostadshus steg i april med 12,2 procent jämfört med april förra året, enligt Byggkostnadsindex. Det är den högsta förändringen i årstakt sedan 1981.
- Samtidigt minskade arbetslösheten i Sverige med 1,6 procentenheter under första kvartalet 2022 jämfört med samma tid 2021.
Artikeln publicerades i nummer 3 2022 av tidningen ByggMaterial.