Prognoscentret: Bygginvesteringarna faller med 13 procent i år

Nedgången drivs främst av den kraftiga inbromsningen på bostadsmarknaden vilket även minskar hushållens efterfrågan av renoveringar. Samtidigt hålls byggaktiviteten uppe av fortsatt stora offentliga investeringsbehov samt behoven av renoveringar- och ombyggnation initierade av professionella fastighetsägare. Med undantag för nyproducerade bostäder – som alltså tar tvärstopp – går övrigt byggande i linje med förväntad utveckling sett till konjunkturskiftet, skriver Prognoscentret.

– De skuldtyngda hushållen drabbas hårt av ränteutvecklingen och prisuppgångarna samtidigt som bostadsutvecklarna och småhusleverantörerna kämpar med stigande byggkostnader och försvårade finansieringsmöjligheter. I år väntas bostadsbyggandet falla med 36 procent ned till 35 500 nyproducerade bostäder, en nedjustering med 10 000 bostäder jämfört med höstens prognos. Antalet påbörjade lägenheter väntas under året uppgå till 28 000 medan antalet nybyggda fristående småhus nära nog halveras jämfört med 2022, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.

Bostadsmarknaden som helhet kämpar fortfarande med att hitta en ny jämvikt och antalet transaktioner har sjunkit kraftigt samtidigt som hushållen blivit allt mer tveksamma till att ta risker i väntan på räntetoppen. Nedgången drabbar även renoveringsmarknaden då den i hög grad drivs av flyttaktiviteten. En naturlig avmattning i renoveringsaktiviteten bland de svenska hushållen var väntad efter pandemin, men förstärks nu alltså av hushållens allt mer ansträngda ekonomiska situation. Under 2023 faller de konsumentinitierade renoveringarna med 5 procent. Under 2024 och 2025 väntas åter tillväxt även om investeringsnivåerna då fortsatt ligger under pandemiårens rekordnoteringar.

Prognosen för nybyggda privata och offentliga lokaler justeras också ned jämfört med i höstas. Investeringarna väntas i år landa på 87 miljarder, en minskning med 5 procent jämfört med 2022. Även under 2024 väntas en nedgång, men 2025 återhämtar sig aktiviteten något. Den generellt förhöjda industriella aktiviteten i landet; industrisatsningarna i Norrland, fortsatt stora behov av effektiva lager- och logistiklösningar samt stora offentliga investeringsbehov till följd av den demografiska utvecklingen och det befintliga fastighetsbeståndets åldersstruktur, skapar goda förutsättningar för segmentet framöver.  

ROT-investeringarna inom lokalmarknaden ökar försiktigt i år, upp med 1,4 procent till 87 miljarder kronor, enligt Prognoscentret. Tillväxten drivs av renoveringsbehoven inom det befintliga fastighetsbeståndet, den förhöjda efterfrågan på energieffektiviseringar samt hyresgästers krav på anpassningar, exempelvis inom kontorsmarknaden. Offentliga investeringar, som till sin natur är mindre konjunkturkänsliga, och i högre grad drivs av den demografiska utvecklingen, hjälper också till att hålla renoveringsaktiviteten uppe på positiva tillväxtnivåer under hela prognosperioden.

Lågkonjunkturen känns av men Sverige har också starka offentliga finanser och klarar av att absorbera stora störningar. När inflationen väl normaliseras förväntas sentimentet förbättras och marknaden komma igång.