Hur kom det sig att du blev politiker?
- Det började med ett miljöengagemang. I min vardag kunde jag se hur miljön förändrades, till exempel hur havet blev grumligare och hur fiskarna mindre och ibland oätbara. Jag ville försöka göra något åt det och började läsa till biolog. Den politiska banan började kommunalt i Stockholm. Men jag har också jobbat som kock i flera år och även som miljöforskare.
Bostadsfrågorna har hoppat runt en del mellan departementen men ligger nu hos tunga finansdepartementet. Kan man därmed dra slutsatsen att bostadsfrågorna har blivit viktigare?
- Ja, det tycker jag. Det är ett sätt att föra in bostadsfrågorna in där de viktigaste ekonomiska besluten fattas. I januariöverenskommelsen slås också fast att bostadsfrågorna ska vara vägledande i den skattereform som kommer ske. Jag lägger själv mycket tid på bostadsfrågorna eftersom jag tycker de är så viktiga.
Hur ska dagens unga komma in på bostadsmarknaden?
- Vissa tycker att vi ska ta bort alla restriktioner och låta folk låna helt fritt, men det är självklart förenat med vissa risker. Vi har fortfarande personer som lever med skulder från finanskrisen på 1990-talet. Därför behöver vi en balans mellan tillgång till krediter och risken som finns både för privatekonomin och samhället.
- Jag är stolt över att vi idag har en mer aktiv bostadspolitik än på mycket länge, där vi exempelvis ger stöd till hyreslägenheter och studentbostädermed rimliga hyresnivåer. Och i vissa kommuner, som i Stockholm, erbjuds särskilda ungdomskontrakt där man inte behöver ha stått i kö i många år för att få en bostad. Det finns också en myt om att ungdomar inte får några krediter alls, men så är det ju inte, visar Finansinspektionens undersökningar.
Hur skulle bostadspolitiken se ut om du och miljöpartiet fick bestämma själva?
- Vi vill skapa större möjligheter för dom som står långt från bostadsmarknaden, till exempel unga. Vi tycker inte heller att staten, när skuldsättningen redan idag är hög, ska subventionera lån genom räntebidrag. Det är bättre att använda dom pengarna till att öka rörligheten på bostadsmarknaden och till att bygga och renovera mer hållbart.
I Norge är skattesatserna vid bostadsförsäljningar lägre om man bott länge i bostaden jämfört med om man säljer efter en kort tid. Vad tycker du om det?
- Det är intressant. Vi vill ju inte att bostaden ska vara ett spekulationsobjekt. Och det är det oftast inte heller i Sverige, jämfört med många andra europeiska länder.
Vilka är era viktigaste förslag för att öka bostadsbyggandet?
- Det är glädjande att vi nu ligger på en historiskt hög nivå när det gäller bostadsbyggande. Men efterfrågan är såklart fortfarande väldigt stor. I januariöverenskommelsen är vi överens om att se över hyressystemet så att vi kan stimulera byggande av fler och billigare hyreslägenheter. Där finns också en skrivelse om att se över byggreglerna så att vi kan förenkla byggandet. Dessutom ska ju hela skattesystemet ses över, och det är väldigt tydligt kopplat till bostadsmarknaden.
Hur kan ni från regeringshåll stimulera renoveringar i miljonprogrammen?
- Självklart har kommunerna och allmännyttan här ett stort ansvar. Och det är viktigt att de avsätter pengar till detta, vilket många också gör. Från statens sida kan vi stimulera utvecklingen. Det fanns tidigare ett stöd till åtgärder som ökade energieffektiviteten i fastigheterna som tyvärr togs bort i nuvarande budget från M och KD, men finns det möjlighet i kommande budgetar vill gärna införa ett sådant stöd igen.
Vad innebär hållbart byggande för dig?
- Till att börja med att man ser hela bilden och inte bara fokuserar på detaljer. Idag är det ju så att cirka hälften av en byggnads miljöpåverkan kommer till redan under investeringsfasen. Och här har vi i januariavtalet kommit överens om klimatdeklarationer för byggnader. Folk gör aktiva val på alla områden idag och jag tror att de även vill göra det när det gäller fastigheter.
Boverket har kommit med ett förslag om en loggbok för fastigheter. Är det på gång att bli ett lagförslag?
- Det är ett jätteintressant förslag. Vi vet ju att när vi använder hälsofarliga ämnen eller ämnen som har en negativ hälsopåverkan så försvårar det väldigt mycket när man sedan ska ta hand om huset eller byggmaterialet som ingår i det. Eftersom det i samhället finns ett stort intresse för återanvända och återvinna material bör vi då, när vi bygger, se till att vi har kunskap om materialet och att vi fasar ut de farliga ämnena. Det måste bli lättare att använda materialet igen.
Vi i handeln märker ett mycket stort intresse för information om produkterna, vad de innehåller och vilken miljöpåverkan de har. Kommer ni från politiskt håll driva på utvecklingen att material ska kunna återvinnas?
- Ja, vi kommer behöva ta steg i den riktningen. Vårt mål är ju att vi ska ha en cirkulär ekonomi, att så många gånger som möjligt och så effektivt som möjligt använda det material som vi har tagit in i samhället. Det går åt mycket mer energi till att framställa nytt material än till återanvända befintligt.
- Här har andra branscher kommit mycket längre, till exempel bilindustrin där det är tydligt hur stor del av en bil som kan återvinnas. Där vill vi att byggsektorn också ska vara.
Hur ser du på trähusbyggande när det gäller hållbarhet?
- Vi tror att det är en del av lösningen just när det gäller återbruk och cirkulär ekonomi. Det är ett bra sätt att använda material som vi har själva i Sverige och som är förnybart. Istället för att släppa ut koldioxid i atmosfären kan vi genom trähusbyggande binda det i våra fastigheter, så att det fungerar som en så kallad kolsänka.
Hur kan man då återvinna material på ett kostnadseffektivt sätt?
- Här är problemet förstås att det krävs en arbetsinsats och att arbetskostnaden är hög. Men det handlar nog om att hitta självklara rutiner för att exempelvis sortera material på en arbetsplats istället för att lägga allt rivningsmaterial i samma hög. Och genom en grön skatteväxling öka skatten för miljöförstörande verksamhet och sänka skatten på arbete.
Ser du här någon koppling till att man kan införa hållbarhet och miljö som en aspekt i ROT-avdraget? Idag är det ju bara baserat på arbete?
- Ja, där har vi i återigen i januariavtalet kommit överens om att vi ska ha ett grönt avdrag för miljöbefrämjande investeringar i fastigheter. Det handlar om att skapa skattenedsättning för de som exempelvis sätter upp solpaneler på taket, som investerar i laddstationer eller batterilagring i fastigheter. Vi skulle kunna kalla det för klimat-ROT, men istället för att söka bidrag är det en direkt skattenedsättning.
När kommer denna klimat-ROT införas?
- Under de närmaste åren. Vi jobbar med frågan just nu. När vi exempelvis pratar med solcellsbranschen säger dom att en skattenedsättning är ett enklare och bättre system än ROT.
En höjning av ROT-avdraget, finns det också med i diskussionerna?
- Inte som procentsats. Från miljöpartiet har vi en vision om att bygga ett fossilfritt samhälle. Då är det också klokt att rikta de stöd och investeringar som vi politiker förfogar över till att lösa just det. Och här tror jag att det nya gröna skatteavdraget kommer bli mycket efterfrågat att det lär leda till många nya möjligheter för företag i byggbranschen.
Vad har du själv för förhållande till byggande, är du en hemmafixare?
- Ja, jag gillar verkligen att snickra. Jag har ett sommarhus som jag håller på mycket med, till exempel byter panel och fixar fönster. I somras målade jag tak. Att sätta upp solceller på taket står också på att-göra-listan. Det skulle vara härligt att ligga i hängmattan och se på när el produceras av solen.
Om du var snickare för en dag, vad skulle du då bygga?
- Nu har vi från politiskt håll precis underlättat för dom som vill bygga en ny altan. Det skulle vara riktigt härligt att sätta sågen i ett sådant projekt.
Hur handlar du ditt byggmaterial
- Jag är en medveten konsument, som både söker efter de bästa erbjudandena men som också letar efter det som är hållbart.
Som konsument, tycker du att det är lätt att hitta produktinformation om hållbara val?
- Nej, där tycker jag att det måste bli lättare för konsumenterna. Jag skulle vilja att bygghandeln var som en livsmedelsbutik där man tydligt lyfter fram de hållbara alternativen, att butiken pekar ut det gröna byggmaterialet som är bäst ur hållbarhetssynpunkt. Idag är produktinformationen ganska enhetlig och det saknas transparens.
- Många konsumenter vill göra ett medvetet val och vara en del av lösningen. Men är det för krångligt, att det krävs att man bläddrar i en massa produktkataloger men ändå inte förstår, då tappar man sugen helt enkelt. Här skulle byggvaruhandeln bättre oss kunna hjälpa oss konsumenter att fatta gröna och kloka beslut, genom att tydligt informera om vilka som är de mest hållbara produktvalen.