För Amanda Borneke är återbruk en självklarhet. Hon försöker själv att leva enligt zero waste, för att spara på jordens resurser.
– Vi kan med fördel inspireras av naturens kretslopp, där allt tas tillvara på ett eller annat sätt. Avfall är ett ord och ett beteende som hittades på för knappt hundra år sedan. I bondesamhället var det självklart att ta vara på alla resurser, säger hon.
I rollen som specialist inom cirkulär ekonomi på Sweco agerar Amanda både operativ ledare, inspiratör och rådgivare. Bolag kan anlita henne för processledning, upphandlingshjälp och inspirationsföreläsningar, samt för att bistå med inventering och bedömning av återbrukat material.
– Många traditionella hållbarhetsroller går ut på att likt en revisor samla in data, skriva årsrapporter och bestämma nyckeltal. Jag drivs inte av den typen av arbete utan vill bygga relationer och få människor att börja brinna för hållbarhet.
Amandas bana inom hållbarhetsarbete började tidigt. När hon som 17-åring hörde talas om begreppet Overshoot Day började hon att rannsaka sig själv och formulera en målsättning om att förändra synen på konsumtion. Den smyckesverksamhet hon höll på med slutade hon med omedelbart.
– Overshoot Day blev ett uppvaknande för mig. Att fortsätta att tillverka och sälja smycken kändes plötsligt ganska meningslöst. Jag ville göra skillnad.
Steget in i byggbranschen togs när hon sedan anställdes som Kvalitet-, Miljö- och Arbetsmiljöansvarig för en rivningsentreprenör. Målet var att bli Sveriges första klimatneutrala aktör inom rivning.
– Jag drogs till bygg- och rivningsbranschen för att den skillnad man bidrar med där blir så tydlig. Den syns fysiskt, och det finns ingen annan aktivitet i byggbranschen som sparar så mycket på klimatet som återbruk. Det är den post som är enskilt störst, samtidigt som återbruk aldrig krockar med ett projekts ekonomi. Vi bidrar till ökad hållbarhet, antikorruption och mer transparens i byggbranschen, bara genom att arbeta med att spåra och återanvända resurser. För mig personligen finns det mycket drivkraft att hämta i att så mycket finns inbakat i en åtgärd.
På Sweco har Amanda i dag möjlighet att tillsammans med arkitekter och teknikkonsulter vara med och planera hela hållbara städer. Bolaget genomför cirka 100 000 projekt i världen, varav 20 000 i Sverige varje år.
Det handlar om inställning
Amanda har flera gånger fått utmärkelser för sitt engagemang inom hållbarhet. 2022 vann hon Östra Skånes samhällsbyggnadspris med motiveringen att hon genom sin yrkesroll har blivit en av branschens mest inflytelserika opinionsbildare inom hållbarhet, samt en ambassadör och förebild för branschen.
– Vi ser i våra processer att det sällan finns verkliga hinder för återbruk, boven är ofta den mentala inställningen. Man tror att begagnat är lika med slitet. Jag hoppas att jag kan inspirera till att ändra det synsättet, för inställningen är ofta det största hindret. Begagnade sängkläder anses till exempel ofta vara äckligt, samtidigt som det ses som lyx att sova på hotell. Det visar att vi är mer cirkulära än man kan tro. Problemet är att många låser sig när de hör ordet återbruk, bara för att det låter nytt och jobbigt.
Hur arbetar du för att ändra på synsättet kring återbruk?
– Jag vill att folk ska se det som en självklarhet att kontrollera om det finns återbrukat material att använda innan de köper nytt. Jag ser nyfikenhet och ansvarstagande som centrala delar i det. Sedan bör inte återbruk ses som en enskild process. Genom att ha en återbruksaktör med under sitt byggprojekt, på samma sätt som vilken annan hantverkare som helst, kan man minska klimatpåverkan utan att förändra byggprocessen i övrigt.
Hur kan byggvaruhus bidra till att göra branschen mer cirkulär?
– Återbruk är något alla måste arbeta med, i alla steg. Det innebär att även byggvaruhandlare behöver börja att se sig själva som viktiga aktörer på återbruksmarknaden. Genom att ha samma katalog för att beställa nytt som återbrukat skulle mer återbrukat material byggas in i projekten. Utmaningen är att många inte vet hur man kvalitetssäkrar och bedömer återbrukat material, men det kan man ta hjälp med. Man behöver inte starta en ny marknadsplats själv. Det finns enklare steg. Man kan också bidra genom att upplysa kunden om att inte låsa upp sig i avtal som gör att denne inte kan återbruka i den grad som krävs.
Vad finns det för logistikmässiga hinder när det gäller cirkulär ekonomi, återbruk och rivning?
– Min spontana reaktion är att det inte finns några logistikmässiga hinder. Det är den förutfattade mening som jag och mina kollegor arbetar hårdast med att slå hål på. Allt går att lösa och vi som återbrukskonsulter behöver bli tydligare med att förklara hur återbruksmäkleri går till. En nyckel för att återbruket ska bli så lönsamt som möjligt är till exempel att inte ha mellanlager. Återbruksplanera direkt från rivning till byggarbetsplats, med direkta transporter. Vi på Sweco inventerar ofta material flera år innan rivning ska ske, vilket ger oss god framförhållning, men det går också att lösa materialmatchning med önskelistor senare än så. Det gäller bara att samordna projekten väl. Många bolag har egna listor med sådant som behöver återbrukas och sådant som önskar återbrukas, men det finns listor för allmänheten också. Det skulle gynna återbruksbranschen med mer välutvecklade marknadsplatser.
Hur tror du att den senaste tidens materialkostnadsökningar kommer att påverka intresset kring återbrukade material?
– Vi har haft många kriser på sistone, där vi har påmints om att det finns en ändlighet, men det är nog först nu som byggbranschen kommer att börja ta återbruk på allvar. När priserna på byggmaterial stiger och materialtillgången minskar behöver man jobba mer med återbrukade produkter för att säkra tillgången inom den egna organisationen.
Vilka skulle du säga är de största framstegen som har skett inom återbruk de senaste tre åren?
– Ett av de största framstegen är den lagstiftning som infördes den 1 augusti 2020, som innebar att man behövde börja att sortera och återvinna material, samt redogöra för återbrukspotentialen vid rivning. Innan lagen infördes fanns det inga som helst krav på återvinning eller materialsortering i byggbranschen.
– Ett andra stort framsteg är att byggbranschen har fått högre krav på klimatdeklaration och redovisning. I och med att man behöver hålla sig inom vissa CO2-nivåer tvingas man att titta på åtgärder för att hålla nere koldioxidutsläppen. Där blir återbruk ganska självklart, eftersom det kan minska klimatpåverkan med 50-90 procent.
Som förebild och opinionsbildare i branschen, vilka är de främsta budskapen du vill nå ut med?
– Våga, vad det än är. Det är alltid som läskigast när man väl ska ta klivet. Bär också med dig att du aldrig kommer att bli kritiserad av människor som gör mer än dig. Ibland kan det vara otroligt frigörande att ingen bryr sig. Kör ditt race!
Fem sätt att främja cirkulär ekonomi:
- Återbruksinventera. Det är en del av lagstiftningen sedan 2020 att återbruksinventera när man ansöker om rivningslov.
- Fundera på vad ni kan återbruka själva inom er egen organisation. Förvänta er inte att någon annan ska lösa era problem.
- Uppdatera era upphandlingsdokument så att ni har med återbruk. Det skulle ge stor effekt om alla som läste det här reportaget gjorde det.
- Lek med tanken på att er organisation inte skulle producera något avfall. Vilka tjänster skulle behövas för det? Om något är ett avfall för er, hur kan det bli en resurs för någon annan?
- Ta ansvar för hur du som individ kan få in återbruk i din vardag.
Texten är hämtad ur ByggMaterial nummer 1 2023.