Det går inte att bygga ett starkt land om människor inte har någonstans att bo. Ändå är det där Sverige befinner sig just nu. Bostadsbyggandet har rasat. Företag i byggsektorn och byggmaterialindustrin ser orderböckerna tunnas ut. Samtidigt växer bostadsbristen och allt fler unga vuxna stängs ute från bostadsmarknaden. Det här är inte bara ett problem för byggbranschen. Det är ett problem för Sveriges ekonomi.
Under 2025 påbörjades omkring 30 000 bostäder i Sverige enligt SCB. Det kan jämföras med ett årligt behov på över 50 000 nya bostäder för att möta efterfrågan. Samtidigt uppskattas bostadsunderskottet till över 100 000 bostäder och i flera regioner har bristen funnits i många år. Det innebär i praktiken att Sverige varje år bygger långt färre bostäder än vad ekonomin och arbetsmarknaden behöver. Konsekvenserna märks tydligt i byggsektorn.
Bygg- och fastighetssektorn sysselsätter hundratusentals människor och är en av de största investeringsmotorerna i svensk ekonomi. När bostadsbyggandet faller slår det direkt mot hela värdekedjan, från materialleverantörer och transporter till teknikkonsulter och lokala underentreprenörer. Det betyder färre jobb, färre investeringar och lägre tillväxt. Men problemet stannar inte där. När människor inte kan flytta dit jobben finns blir arbetsmarknaden trögare. Företag får svårare att rekrytera rätt kompetens. Unga vuxna kommer inte in på bostadsmarknaden. Familjer blir kvar i trångboddhet trots att livet förändras.
Därför är bostadsbristen inte bara ett socialt problem. Den är ett tillväxtproblem. Internationella analyser visar också att en svag bostadsmarknad riskerar att kosta den svenska ekonomin upp till 1 000 miljarder kronor i förlorad tillväxt fram till 2030 om byggandet inte ökar. Det är ett enormt slöseri med Sveriges möjligheter. Under lång tid byggde svensk bostadspolitik på en enkel insikt: marknaden kan bygga bostäder, men den kan inte ensam lösa bostadsförsörjningen.
Bostadsmarknaden fungerar inte som andra marknader. Projekten är stora, investeringarna långsiktiga och riskerna betydande. När konjunkturen viker faller byggandet snabbt, trots att behovet av bostäder egentligen finns kvar. Av denna anledning hade Sverige länge en modell där staten tog ansvar för spelreglerna och långsiktigheten, medan företagen stod för byggandet. Det var en modell som fungerade. Men under senare år har staten i praktiken dragit sig tillbaka från bostadspolitiken. Resultatet ser vi nu. Byggandet faller kraftigt samtidigt som bostadsbristen består. Vi får alltså både färre bostäder och färre jobb i en sektor som normalt är en motor för sysselsättning och tillväxt.
Det är inte hållbart för ett land som vill vara en stark industrination och en konkurrenskraftig ekonomi. Sverige behöver återupprätta en aktiv bostadspolitik. Inte för att staten ska bygga bostäder. Men för att staten måste ta ansvar för de långsiktiga spelregler som gör att byggandet fungerar över tid. Socialdemokraterna vill därför ta fram en nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen och skapa bättre förutsättningar för investeringar i bostäder. Vi vill bland annat:
– införa en statlig byggstimulans
– förbättra tillgången till byggkrediter
– samla bransch, parter och politik i en bostadskommission
– införa startlån så att fler kan efterfråga en bostad.
Det handlar i grunden om att återupprätta en enkel insikt i svensk ekonomisk politik. Bostäder är inte vilken vara som helst. De är en förutsättning för att människor ska kunna arbeta, för att företag ska kunna växa och för att Sverige ska kunna bli rikare. Att bygga bostäder är inte bara att bygga hus. Det är att ge människor en plats att börja sina liv, att låta barn växa upp i trygghet och att ge människor friheten att forma sin framtid. När vi bygger bostäder bygger vi inte bara städer och kvarter. Vi bygger det samhälle vi själva ska leva i. Och det Sverige vi lämnar vidare till nästa generation.
Joakim Järrebring
Riksdagsledamot (S), bostadspolitisk talesperson
Texten är en debattartikel och skribentens åsikter är hans egna och inte tidningen ByggMaterials. Vill du svara debattören eller har du en fråga du själv vill debattera? Skicka en text på max 3000 tecken och en högupplöst bild på dig själv (gärna liggande) till redaktionen@tidningenbyggmaterial.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra rubriker, korta i längre texter och ändra stavfel/grammatik eller felaktigheter/påhopp. Vi kan inte heller garantera att texten blir publicerad.
Du hittar fler debattartiklar på tidningenbyggmaterial.se/debatt.