Benders har fabriker på flera ställen i Sverige och tillsammans tillverkar de varje dag motsvarande ungefär fyra fotbollsplaner marksten och takpannor som räcker till cirka 250 normalstora villor. Man gör även natursten. Även om härdningen av cementpannorna faktiskt utvecklar värme som kan tas till vara är energiprisökningarna ändå mer än kännbara för företaget.
– Man kan väl säga att våra elkostnader har gått från att vara något man inte bekymrade sig för till att bli en stor kostnad för oss. Från 2020 till 2022 har de sexdubblats, säger Mats Jacobsson, vd Benders Sverige AB
Benders har ett antal fabriker i elområde fyra.
– När priset börjar krypa upp mot 8 kronor kilowattimmen är det tveksamt om man kan ha en produktion i Sverige. Det tror jag inte bara gäller oss utan alla bolag. En dag var priset 8 öre i zon 1 och 8 kronor i zon fyra, det är orimligt att ha den skillnaden vi har nu. Vi har till och med tittat på möjligheten att köra våra fabriker på natten när elpriset är lägre istället för på dagen, men det är inte görbart med tanke på hur mycket kostnaderna ökar vid skiftgång.
Benders har också underleverantörer som höjer priserna.
– Våra leverantörer har våldsamma höjningar. Cementen har till exempel gått upp 55 procent, till stor del drivet av energipriserna. Oxiden som vi använder för att färga pannorna och till stor del importerar från Tyskland har nästan fördubblats i kostnad.
Cirka 15 procent av Benders betongprodukter går på export och ungefär 50 procent av varorna körs mellan produktionsenheterna med elektrifierade tåg.
– Det har i viss mån räddat oss från de höga dieselpriserna, så det är både en kostnads- och hållbarhetsfråga, säger Mats.
Hur ser ni på framtiden?
– Hela byggbranschen har varit väldigt gynnad av pandemin och en god konjunktur första halvan av 2022. Vi har haft tre mycket bra år men är väldigt bekymrade över den nalkande lågkonjunktur som alla larmar om. Jag tror på en mer än halvering inom småhusindustrin och byggs det inga hus behövs inte takpannor och marksten.
Trots att många fastighetsbolag och husfabriker redan nu dragit i bromsen är det svårt att blunda för att det behövs fler bostäder i Sverige. Även Benderskoncernen har tvingats till varsel inom Benders Byggsystem AB i Uddevalla, där man gör prefabricerade betongelement.
Samtidigt är det svårt att blunda för att det behövs fler bostäder i Sverige
– Jag tror hela Sverige kommer att påverkas, men byggbranschen tar nog den största smällen under andra halvan av 2023 och första halvåret 2024. Samtidigt saknas ungefär 300 000 lägenheter under en tioårsperiod. Bara för att bygga i kapp kommer det att behövas 30 000 lägenheter, utöver normal byggnation, om året i tio år. Jag tror aldrig vi varit över 70 000 lägenheter om året sedan miljonprogrammen, när det byggdes 100 000 lägenheter om året i tio år, säger Mats.
Han tror också att staten och kommuner kommer att fortsätta investera i vissa branscher.
– Staten kommer säkert att påverka genom att öka investeringarna i infrastruktur och kommunerna inom VA. Vi jobbar även med betongrör och infrastruktur så där finns en del positiva tecken. De sämsta utsikterna just nu har nog egentligen nybyggnation, renoveringar ger oss alltid en viss bas att stå på. Till och med under 1992-1997 pågick en viss investering, trots att det var de värsta åren jag varit med om i branschen.
Tror du det blir lika illa nu som då?
– Under 1992-1997 sjönk färdighusindustrin med 90 procent, och vår bransch med 70 procent. Jag tror inte vi kommer att se det scenariot nu, vi har större underliggande behov av bostäder.
Fakta SCB:s Byggkostnadsindex för oktober 2022
Byggkostnadsindex för flerbostadshus steg med 1,3 procent i oktober 2022 jämfört med september 2022 (1,2 procent i september). Jämfört med oktober 2021 steg Byggkostnadsindex med 15,3 procent (14,6 procent i september). Det är den största förändringen i årstakt sedan 1974.
Största ökningarna bland entreprenörernas kostnader stod kostnaderna inom gruppen transporter, drivmedel och elkraft för med 14,5 procent. Detta berodde mestadels på att kostnaderna för elkraft steg med 44,1 procent (jämfört med juli 2022, som är senast tillgängliga jämförelseuppgifter för elkraft) samt att kostnaderna för dieselolja ökade med 10,3 procent.
Artikeln finns med i nummer 6 av tidningen ByggMaterial.