För ett år sedan lade Adam Nilsson pilotmössan på hyllan för att bli delägare i butiken Bolist Ödeshög Bygg & Järn.
Hans pappa och hans farfar började med sågverksverksamhet en gång i tiden och har drivit bygghandel i Ödeshög sedan 1999.
Adam hade dock en annan dröm, nämligen att bli pilot. Efter att ha genomgått den tuffa utbildningen fick han först jobb på Ryan Air i England och Irland och därefter på Norwegian i Oslo.
– Jag flög två olika Boeing-plan med plats för nästan 200 passagerare. Med Ryanair var det många resor över Centraleuropa, med Norwegian var det mycket mer i Skandinavien och över mycket fjäll och fjordar.
Att flyga över Norge innebar många utmaningar för en pilot.
– Nästan alla landningsbanor ligger vid vatten eller fjäll där det blåser väldigt mycket och det finns en hel del krav och restriktioner kring hur man ska flyga. Men man får bra lokalkännedom efter ett tag och lär sig hur vindarna beter sig och hur man ska landa på vissa banor.
Finns det händelser från flygningar som du alltid kommer minnas?
– Ja, absolut. Någon gång har jag fått tvärnita på landningsbanan för att det var fåglar i vägen. En annan gång var det en passagerare som fick hjärtinfarkt och vi tvingades nödlanda. Det har förekommit bråk mellan berusade personer på planet så att vi tvingats tillkalla polis som väntar vid landning. Men det har också hänt mycket roliga saker ombord. Med tiden blev man också lite mer luttrad och reagerade inte lika mycket på turbulens eller om någon lampa börjar blinka.
När pandemin kom sattes hela flygbranschen på paus och Adam blev permitterad, först på heltid och senare på halvtid.
– Det första jag gjorde var att ringa pappa och fråga om de hade något jobb åt mig på Bolist. Samtidigt som flygbranschen störtdök så fick ju bygghandeln ett rejält uppsving och behovet av personal var stort.
Under den här perioden började tanken gro om att lämna pilotyrket helt till förmån för byggbranschen.
– Ju mer jag flög började jag känna att det var ganska enformigt. Man sätter sig i samma stol och trycker på samma knappar.
På Bolist märkte Adam att han fick träffa mycket folk, att det var roligt med kundkontakten och att göra affärer.
– Jag kände nog i magen lite vartåt det barkade men sedan kom det sig ganska naturligt eftersom min far och hans delägare ville sälja firman. Från och med årsskiftet 23/24 köpte jag min fars del i företaget. Det fanns en liten oro att kunderna kulle sluta upp att komma hit när pappa lämnade företaget, eftersom han var väldigt omtyckt och hade ett personligt band till många kunder.
Den oron visade sig vara obefogad och beslutet att lämna pilotyrket och satsa på bygghandelsbutiken ångrar han inte en sekund.
– Det känns väldigt bra att företaget stannade i familjen och jag är väldigt nöjd med mitt beslut, säger Adam.
Då fanns det ytterligare en Bolist-butik i Ödeshög och efter att Adam hade kontaktat den butikens ägare bestämde de sig för att slå ihop båda butikerna ihop till en.
Vad får du för reaktioner när du berättar om ditt tidigare yrke?
– Vissa ställer sig frågande till varför jag slutade som pilot, men då brukar jag svara att det enda jag saknar är lönen i slutet av månaden. Jag har inte haft söndagsångest en enda dag sedan jag började jobba på Bolist. Det kunde jag ha förr när jag packade väskan och visste att jag skulle vara borta och flyga i fem dagar. Nu kan man ha ett vanligt familjeliv och vara ledig lördag och söndag. Pengar är inte allt heller utan mår man bra och klarar sig så räcker det, säger Adam.
I en tid när branschen som helhet har det väldigt tufft går Bolist Ödeshög mot strömmen och ökar stadigt.
Skälen till den positiva utvecklingen är flera, menar Adam.
– Vi har framför allt väldigt bra lokalkännedom och står nära våra kunder. Vi lägger mycket krut på vår service och vårt motto är att ingen affär är för liten. Oavsett om man köper en bräda eller hundra ska man få samma omhändertagande. Vi har också varit duktiga på att snappa upp vad våra kunder i kommunen vill ha. Till exempel var det en tapetbutik som slog igen för ett par år sedan. Då såg vi till att ta in tapeter i vår butik eftersom vi vet att annars åker kunderna någon annanstans för att köpa tapeter och då köper de andra saker där också. Förutom tapeter har vi också tagit in skogs- och trädgårdsmaskiner och satsat på en djur- och lantbruksavdelning.
Har det skett några förändringar eller satsningar under det här året?
– En stor grej som vi arbetat med är att bli en ISO-certifierad anläggning inom Mestergruppen från och med den 1 mars i år. Det har varit mycket jobb så det känns väldigt bra att vi närmar oss mål eftersom vi vet att vi har kravet på oss från våra kunder. Precis innan jag blev delägare byggde vi också ut butiken med nästan 200 kvadratmeter och det finns fler planer framåt. Vi vill utveckla butiken så att den fortsätter att vara en riktigt bra bygghandel i Ödeshög. Det är viktigt för att folk ska stanna kvar i kommunen och handla. Vi är ensamma på orten, vilket kan tyckas vara ett guldläge. Men det är bara två mil till Mjölby och Tranås där finns det flera bygghandlare, så vi är inte utan konkurrens.
Tror du att du kommer arbeta som pilot igen?
– Jag brukar säga att det enda man vet är att man inte vet någonting, så man ska aldrig säga aldrig. Tåget har egentligen gått eftersom mina licenser har gått ut. Men eftersom jag flög så pass mycket kan jag säkert få börja igen om jag gör en ny uppkörning.
Kan du dra någon nytta av dina erfarenheter som pilot i jobbet arbetet med att driva bygghandel?
– Jobben är ju extremt olika, men eftersom pilotutbildningen är ganska krävande med prover, simulatortester och arbetsintervjuer, kan jag ändå känna mig ganska säker på att ingenting är omöjligt och att jag kan lära mig det mesta. Det känns väldigt bra att ha i bakhuvudet eftersom mycket i byggbranschen kan kännas svårt.
Fakta/Adam Nilsson
Ålder: 35.
Bor: Gård utanför Ödeshög.
Familj: Sambo och två barn.
Intressen: Skog och lantbruk samt all boll-och racketsport.
Fakta/Bolist Ödeshög
Antal anställda: Nio.
Omsättning: 40 miljoner.
Butiksyta: 800 kvadratmeter.
Texten är skriven av tidningen ByggMaterials redaktion och hämtad ur nummer 1 2025
