Vilka ser du som de största utmaningarna för byggmaterialhandeln när det gäller återbruk av byggmaterial?
David Lindén, hållbarhetschef Nordströms:
"Brist på volymer och otydliga gränsdragningar försvårar utvecklingen. Gemensamma definitioner, uppskalning av lösningar, tydligare kravställning och samverkan krävs för att återbruk ska få verkligt genomslag."
Johanna Pierre, hållbarhetsansvarig Mestergruppen:
”De största utmaningarna för byggmaterialhandeln när det gäller återbruk av byggmaterial inkluderar bristande ekonomiska incitament och synkronisering av volymer, marknad och efterfrågan. Logistiken är främst anpassad för nyproducerade material, vilket komplicerar lagring, transport och distribution av återbrukat material.
Dessutom krävs förbättrad spårbarhet och dokumentation vid återbruk för att säkerställa kvalitet, säkerhet, brandskydd, kemiskt innehåll, emissioner och klimatpåverkan i linje med certifieringar för byggnader och exempelvis EU-taxonomin. Regulatoriska hinder som hantering av moms och annan lagstiftning komplicerar också för handeln med återbrukade material.”
Gunilla Sandström, Miljö och hållbarhetschef Ahlsell AB:
”Kunderna kräver ofta dokumentation, CE-märkning och garantier – något som är svårt att säkerställa på återbrukat material i dag. Det finns ett behov av standarder och gemensamma processer, och även miljö- och kemikalielagstiftningen måste utvärderas.
Branschen är i grunden uppbyggd kring försäljning av nytt material. Det krävs nya affärsmodeller där intäkter kan komma från tjänster som insamling, bedömning och förmedling. Det viktigaste nu är att vi ökar vår kunskap om cirkulära affärer, vågar testa nya sätt och bjuda in fler och nya kompetenser. Många kunder förväntar sig att återbrukat material ska vara billigare, men med kostnaden för insamling, kontroll, lagerhållning och hantering blir det ofta svårt att konkurrera prismässigt med nytt.
Våra leverantörer är generellt mer fokuserade på att sälja nytt material. Det saknas ofta strukturer för att ta tillbaka produkter, rekonditionera dem och erbjuda dem på nytt med kvalitetssäkring. Här behöver vi gemensamt utveckla incitament och affärsmodeller.”
Alexandra Rosenqvist, Miljö- & Hållbarhetschef Beijer Byggmaterial:
"Vi gillar att ha samtal gällande återbruk, men många gånger tycker jag att vi istället bör utgå från cirkulära affärsmodeller. Vi behöver prioritera enligt avfallstrappan, det finns mycket vi i bygghandeln kan hjälpa våra kunder med på översta steget ”minimera”.
Min erfarenhet är att det är svårt att lyckas med återbruk i stor skala när vi fortsatt jobbar linjärt, vi måste hitta effektiva cirkulära system som fungerar över tid. Det är troligen en av anledningarna till att det visat sig vara svårt att skala upp de piloter gällande återbruk som testats. En annan anledning är att det många gånger krävs stor skala för att få lönsamhet, vilket kan kräva stort tålamod och stora resurser. Diskussioner gällande garanti är vi något vi fastnar i, kanske kan det ha att göra med att vi försöker få in något cirkulärt i vårt linjära tänk?"
Elina Aggerstam, Hållbarhetschef Derome:
”Några utmaningar som jag upplever bromsar utvecklingen av återbrukat material är bristen på affärsmässighet och lönsamhet, för alla parter i värdekedjan. Tillgången av rätt material i rätt volym samt hantering av kvalitetskontroller är också nyckelfrågor. Jag saknar även tydliga krav för återbruk i byggprojekt, där målsättning finns men det är oklart vilka förutsättningar som krävs och hur det ska genomföras i praktiken. Jag tror att vi behöver se återbruk som en långsiktig investering och för att lyckas skapa en hållbar affärsmodell måste hela branschen samarbeta effektivt.”
Therese Fridd, Hållbarhetschef, Kesko Sverige, Bygg- & Teknisk handel:
”Det kan enkelt bli begreppsförvirring när man pratar återbruk vilket gör att det kan uppstå oklarheter om vad som egentligen är återbrukat material. Kan man till exempel få kalla en produkt återbrukad när den har köpts in för ett visst projekt, men används i ett annat projekt istället för där den var ämnad?
En annan central utmaning är att säkerställa dokumentation och spårbarhet för de återbrukade materialen, när det gäller bland annat miljödata, prestandadeklarationer, monterings- och demonteringsanvisningar och skötselinstruktioner. Att hantera denna komplexa informationskedja kräver samarbete genom hela värdekedjan. Vi i branschen måste därför vara kreativa och tillsammans hitta praktiska lösningar för att få till ett ökat användande av återbrukat material, eftersom det är en viktig del i att minska klimatutsläppen.”
Isabel Cadenius, Hållbarhetschef, Bygma AB:
”Den största utmaningen för byggmaterialhandeln när det gäller återbruk är att vi verkar i ett system byggt för nyproduktion, inte cirkularitet. Dagens lagstiftning, byggnormer och affärsmodeller utgår från att byggmaterial är nya, standardiserade och dokumenterade – vilket gör det svårt att på ett affärsmässigt, juridiskt och logistiskt hållbart sätt hantera återbrukat material i skala. På Bygma vill vi vara en möjliggörare i omställningen, men för att lyckas behövs regelverk som skapar förutsättningar för cirkulära modeller. Annars riskerar återbruket att stanna vid ambitioner snarare än att bli affärsverklighet.”
Monica Björk, vd Byggmaterialhandlarna, kommenterar:
”Byggmaterialhandeln vill bidra till ett långsiktigt och hållbart byggande och ser stora möjligheter till att bygg- och fastighetsbranschen kan minska klimatpåverkan genom att återbruka och återanvända mer material. Idag finns många utmaningar, inte minst byggreglerna som utgår från att vi bygger med nya material. Några förslag för att underlätta omställningen är till exempel att göra byggreglerna mer flexibla för att underlätta användning av återbrukat material. Ekonomiska styrmedel skulle också underlätta, såsom att ta bort moms på återbrukat material och justera regelverket för ROT för att gynna återbrukade produkter.”