Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina är inne på sitt femte år. Sverige har varit ett Natoland i två av dessa. Tongångarna från Washington har, åtminstone mentalt, ritat om världskartan. Sverige och Europa står inför en historisk upprustning. En viktig del av den är att bygga nödvändig infrastruktur. Befolkningsskyddet behöver också stärkas för att vi ska vara beredda om det värsta skulle hända.
Samtidigt pågår en vardag där många kommuner, trots en kämpande bostadsmarknad, fortfarande behöver fler bostäder. I storstäderna är bostadsköerna långa och många landsbygdskommuner är också i behov av att nya bostäder byggs.
På det ska man också räkna in en samhällsekonomi med stora utmaningar, där arbetslösheten blivit alldeles för hög under Tidöregeringen. Smarta investeringar för att stärka pendlandet och arbetsmarknadsregionerna skulle behövas. Men visionslöshet från regeringens sida leder till att mycket av det som länge behövt göras inte blir gjort.
Det är tydligt att en viktig komponent för att lyfta Sverige handlar om byggande i olika former. Ett byggande som vi måste klara av trots en orolig omvärld. Samhällsbyggandet får inte avstanna.
Att Gotland har ett strategiskt läge och är en utsatt ö vet vi. Det är därför försvaret åter etablerat sig där. Men Gotland spelar också en viktig roll för Sverige som helhet. Kopplat till byggandet av infrastruktur och bostäder är cementproduktionen på ön av nationell betydelse. Men vi vet ännu inte om den ska kunna fortsätta. Vad vi vet är att en framtida cementproduktion förutsätter att klimatutsläppen minskar.
Förra gången cementproduktionen på Gotland var hotad räddades den genom ett juridiskt hastverk. En paniklagstiftning. Det var nödvändigt då. Men ska vi långsiktigt säkra inhemsk cementtillverkning behövs en mer genomtänkt politik än så. Då krävs långsiktiga spelregler som gör att branschen kan investera och sänka utsläppen. Koldioxidinlagring är av allt att döma en nödvändighet. Sverige, och övriga Europa för den delen, behöver se till så att detta samhällsansvar kan tas. Det är enorma investeringar som måste till.
Att helt strunta i klimatet och fortsätta som förut är inte ett alternativ. För det första är det inte förenligt med de krav som EU ställer. För det andra, och kanske det viktigaste, klimatfrågan är viktig på riktigt. Om vi är det minsta ansvarskännande som politiker så måste vi erkänna det. Därför är det med sorg jag sett hur Tidöregeringen sedan sitt tillträde valt att skjuta klimatpolitiken i sank och förstöra Sveriges rykte som klimatföredöme. Man har låtsats som att klimatansvar är en förlustaffär, när det tvärtom ger möjligheter till grön tillväxt och nya jobb.
Löftet inför framtiden, från Centerpartiet, men också från hela bredden av politiska partier, behöver bli att vi ska ha en ambitiös klimatpolitik som ligger fast. En klimatpolitik som säkerställer att vi har tillgång till kritiska råvaror och byggmaterial. Svenska företag ska kunna lita på politiken och våga investera därefter. Näringslivet behöver kunna lita på att de har samhället i ryggen när nya tekniksprång måste tas för att klara klimatomställningen. Fossilfri cement från Sverige är en del i det. På samma sätt måste vi föra en hållbar skogspolitik som gör att vi kan bygga mer i trä. Som gör att också svenska skogsbrukare känner trygghet och tillförsikt i att de kan bruka och förvalta sina tillgångar, såväl miljömässiga som ekonomiska.
Centerpartiet går till val på att utsläppen ska ner, jobben ska bli fler, och välfärden ska fungera i hela landet. Tillgången till byggmaterial från Sverige är en del av det. För med en inhemsk byggmaterialindustri skapas jobb, samtidigt som utsläppen kan minska med fossilfri cement och hållbart skogsbruk. Den tillväxten lägger grunden för att vi också ska ha en välfärd att lita på.
Alireza Akhondi (C)
Bostadspolitisk talesperson
Texten är en debattartikel och skribentens åsikter är hans egna och inte tidningen ByggMaterials. Vill du svara debattören eller har du en fråga du själv vill debattera? Skicka en text på max 3000 tecken och en högupplöst bild på dig själv (gärna liggande) till redaktionen@tidningenbyggmaterial.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra rubriker, korta i längre texter och ändra stavfel/grammatik eller felaktigheter/påhopp. Vi kan inte heller garantera att texten blir publicerad.
Du hittar fler debattartiklar på tidningenbyggmaterial.se/debatt.