Kraftiga branschöverspännande kostnadsökningar kan indikera stora konkurrensproblem och i byggbranschen har priserna ökat markant under flera år. Då byggmaterialindustrin har stått för nära hälften av ökningen beslutade regeringen 2020 att situationen skulle utredas. Max Brimberg, sakkunnig på Konkurrensverket, har projektlett arbetet med rapporten ”Konkurrensen i byggmaterialindustrin”.
– Byggmaterialmarknaden är beroende av ett fåtal väldigt stora företag som tillhandahåller huvuddelen av materialtillförseln, både i tillverknings- och distributionsledet. En hög marknadskoncentrationen behöver inte nödvändigtvis innebära problem, men när vi ser att kostnaden för byggmaterial har skenat långt mycket mer än inflationen i Sverige under en lång tid behöver vi fråga oss vad som är orsaken till kostnadsökningarna. Vår uppfattning är att svaret i alla fall delvis går att härleda till en bristande marknadsfunktion och konkurrens i värdekedjan för byggmaterial, säger han.
Utredningen har fokuserats kring de branscher inom byggmaterialindustrin som är av strategisk betydelse för bostadsbyggandet. Då marknaden är enorm, med tusentals företag och hundratusentals produkter och artiklar, har Max och hans projektgrupp avgränsat sig till att titta på strukturella problem kopplade till nybyggnation av lägenheter i flerfamiljshus.
Retroaktiva rabatter döljer kostnader för materialinköp
En av de första punkterna som flera stora branschaktörer ville diskutera med projektgruppen under arbetet med rapporten var problematiken kring retroaktiva rabatter, ofta kallade årsomsättningsrabatter, som döljer kostnaderna för materialinköp i varierande grad. Max berättar att dessa blir särskilt påtagliga i avtal som regleras med löpande priser och självkostnadsersättning.
– Diskussionerna ledde in oss på hur olika avtal utformades och hur byggherrar upphandlar sina nya bostadshus. Vi gjorde en ganska omfattande genomgång av dokumentation av offentliga upphandlingar, där vi såg att en väldigt stor andel av allmännyttan upphandlar bostäder på löpande räkning eller i partneringavtal, utan kontroll över slutkostnaden på byggnationerna. I stället för att avtala hur mycket bygget kommer att kosta avtalar man vilken marginal entreprenören ska få för sina ingående kostnader. Därmed konkurrerar man inte på priset utan på vilken vinstmarginal utföraren ska ha, vilket är problematiskt, säger Max.
Insikten om att en så stor andel av affärerna inom offentlig upphandling görs upp utan att bygga in priskomponenter i avtalen kom som en chock för projektgruppen.
– Att man som beställare lämnar ut sig själv åt slumpen när man väljer avtal om självkostnadsersättning med procentuella påslag är skrämmande. Som beställare behöver man ta större ansvar och ställa krav på den entreprenör man anlitar och inte falla platt inför att entreprenören vill köpa materialet själv. Det är viktigt för hela branschen att man står på sig och kräver att få se vad materialen kostar på riktigt, säger han.
En annan sak som överraskade projektgruppen var den utbredda användningen av produktmärkningar och miljöbedömningssystem i branschen. Man märkte att produktbedömningarna påverkade såväl beställares som entreprenörers val och att de efterfrågades i väldigt hög utsträckning, av en vilja att upprätthålla miljömässighet.
– Det är jättebra att man har höga miljöambitioner, men vi upplever också att man är lite naiv inför de kostnadsgivande effekter som miljöbedömningssystemen kan ha, särskilt om man låser in sig i att bara använda ett system eller om en produktgrupp måste uppfylla kraven i flera miljöbedömningssystem, säger Max.
För att möta branschens miljöambitioner föreslår Konkurrensverket en vidare utredning kring hur den underliggande data som miljöbedömningsorganisationerna tar fram skulle kunna spridas på ett mer effektivt sätt, i någon typ av samlat system. ByggMaterial har kontaktat Roger Eriksson på finansdepartementets enhet för bostäder och byggande för att höra om förslaget kommer att tas vidare.
– Vi har läst rapporten och håller på att utreda och analysera den nu. Något vi kan se är att problemområdena som lyfts är inte specifika för byggmaterialindustrin utan också återfinns i byggsektorn i stort. Det ligger på regeringens bord att fatta beslut om vidare utredningar, säger han.
Inte bara positivt med konsolidering
Det pågår en konsolidering i byggmaterialbranschen där stora kedjor växer genom förvärv. Max och hans medförfattare har under arbetet med rapporten tittat närmare på vad en ökad konsolidering skulle kunna få för effekter.
– Konsolidering kan ge upphov till ett antal olika resultat. Ett positivt utfall skulle vara att företagen blir mer effektiva och kan samordna sina resurser på ett bättre sätt, vilket kan leda till bättre produkter till lägre priser och att företagen blir mer konkurrenskraftiga även på den internationella marknaden. Negativa effekter kan i stället vara ökad marknadsmakt, lägre grad av innovation och högre priser, säger han.
Konkurrensverkets uppdrag är aldrig att styra marknaden, utan att ingripa när det behövs och hjälpa till att bromsa utvecklingen om de ser att marknaden är på väg åt fel håll. Åtgärderna de kan vidta regleras i konkurrenslagstiftningen, som dels ger myndigheten rätt att utföra förvärvsprövningar, där de utifrån marknadsanalyser beslutar om enskilda förvärv ska godkännas eller inte. I dagsläget gäller anmälningsplikten för förvärvsprövning endast företag med viss omsättning, vilket Konkurrensverket tycker borde ändras.
– Vi lämnar ett förslag i rapporten om att förvärvsanmälningsplikten bör utvidgas eftersom vissa mindre förvärv idag inte anmäls. Dessutom önskar vi att så kallade moderna verktyg införs för att vi ska kunna gå in och agera konkurrensfrämjande på marknaden redan innan det har lett till direkt skadliga effekter enligt nuvarande regelverk. Ett sådant verktyg skulle kunna vara att vi får ålägga företag att inte erbjuda vissa typer av försäljningsstrategier för att dölja verkliga försäljningspriser. Flera andra länder har redan infört liknande moderna verktyg eller överväger att införa. Nya miljöer, med digitalisering och ökad integration mot omvärlden, kräver nya verktyg. Det är viktigt att vår roll i så fall balanseras tydligt i lagstiftningen och att för- och nackdelar vägs mot varandra, säger Max.
Vad blir nästa steg för er del i arbetet med att skapa en sundare konkurrens i byggmaterialindustrin?
– Det är upp till politikerna på Regeringskansliet att avgöra, men branschen och branschorganisationerna kan också bidra till förändring, dels genom att se till att vi är inkopplade på rätt frågor. Flera branschorganisationer har gått ut i media redan och efterfrågat uppdragning, bland annat kring frågan om ett bättre system för produkt- och miljöbedömningar. De vet att det finns en långsiktig nytta för deras medlemsföretag i att rensa upp och bli långsiktigt hållbara, avslutar Max.
Max tipsar, så kan du främja sund konkurrens i byggvaruhandeln:
- Se över dina avtal och leverantörer. Det finns mycket att vinna på att se bortom Sveriges gränser när man köper och säljer material. Utmana de varumärken som finns i Sverige! Det kan bidra till en tryggad materialförsörjning och sätter press på tillverkarna att få fler internationella konkurrenter. När det gäller varor är det kvalitet och pris som ska avgöra, inte vart produkten är producerad.
- Ställ krav på dina kunder. Gå inte med på att skicka kickbacks i onödan eller erbjuda specialredovisning för projekt.
- Ställ krav på dina tillverkare. Undvik att låsa fast dig i avtal med starka leverantörer där du går med på att endast distribuera ett visst antal produkter eller varumärken. Ta din roll som försäljare och erbjud de bästa produkterna till det bästa priset möjligt, gärna med många alternativ, även om antalet hyllplatser är begränsat.
- Nyttja den innovationskraft som finns i svensk industri till att hitta nya lösningar. Pandemin och den skenande inflationen i byggmaterial har skapat förutsättningar för branschen att tänka nytt. Motarbeta bilden om att byggbranschen är trög.
- Hjälp kommunerna att öka graden standardisering i sina planprocesser. Det blir dyrt när alla bygger samtidigt, eftersom man konkurrerar om samma resurser. Genom att utjämna byggflödena skapas förutsättningar för att bygga mer effektivt, hållbart och prisvärt, samtidigt som konjunkturkänsligheten i branschen motverkas.
Artikeln är publicerad i nummer 3 2022 av tidningen ByggMaterial.
Du hittar hela rapporten här.