Kallare vindar i motståndskraftig handel

– Under senhösten och vintern kommer allt fler att märka av att pengarna räcker till mindre. Beteendeförändringar hos konsumenterna sker i takt med att plånboken tvingar fram nya vanor, vilket inte visat sig fullt ut ännu. Även om priserna fortsätter att stiga på de flesta konsumtionsvaror är det största orosmolnet för hushållen en ökad boendekostnad när räntan och andra avgifter stiger, säger Joakim Wirén, analytiker på HUI Research.

Det minskade konsumtionsutrymmet bryter uppgången för flera av pandemins framgångsbranscher. För kapitalintensiva branscher som bygg-, järn- och färghandeln tillika hemelektronikhandeln sänks prognosen för 2023. För detaljhandeln är prognosen en försäljningstillväxt om 4,5 procent för 2022, mätt i löpande priser. Prognosen höjs till 9,0 procent för dagligvaruhandeln och sänks till 1,0 procent för sällanköpsvaruhandeln. Prognosen på försäljningsutvecklingen i fasta priser är däremot negativ för den totala detaljhandeln både 2022 och 2023.

För svensk ekonomi som helhet justeras BNP-prognosen för innevarande år svagt nedåt. Prognosen för 2023 revideras ned till 0,8 procent till följd av nedkylningen i ekonomin som räntehöjningarna ger upphov till. För både BNP och hushållens konsumtion förväntas en fortsatt positiv tillväxt under kommande år. Riksbankens styrränta förväntas 2023 uppgå till 2,5 procent.

Procentuell tillväxt i svensk ekonomi, föregående prognos inom parentes 

Om Detaljhandelns konjunkturrapport

Fyra gånger per år publicerar HUI Research en djuplodande konjunkturbedömning. I rapporten redovisas prognoser för utvecklingen i handeln, enskilda branscher och svensk ekonomi som helhet för de kommande två åren. Fokus ligger på prognoser för detaljhandeln och hushållens konsumtion.