Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader exklusive anläggningar och infrastruktur, ökade under november med 1,2 procent, vilket var i linje med förra månadens utfall. Efter att ha sjunkit under första halvåret har indikatorn ökat något under hösten. Jämfört med samma månad i fjol var årstakten +1,8 procent i november, ungefär samma som förra månaden. Byggstartsindikatorn mäter byggandet räknat i beräknad byggkostnad. Förändringar i indikatorn kan således bero på både förändrade priser och förändrad byggaktivitet.
– Byggstartsindikatorn har ökat något de senaste månaderna och årstakten är nu svagt positiv. Bakom detta ligger en uppgång i det offentliga byggandet som mer än väl kompenserat för fallande privat byggande. I detta sammanhang är det också viktigt att komma ihåg att indikatorn bygger på de beräknade projektkostnaderna. En hel del av uppgången kan hänföras till ökade priser och inte ökade volymer, säger Tor Borg, analyschef på CityMark analys och Byggfakta.
Byggstartsindikatorn för bostäder ökade med 0,8 procent under november. Enligt nya reviderade siffror steg bostadsindikatorn något även under oktober, efter att ha minskat 13 månader i rad dessförinnan. Jämfört med november i fjol var nedgången -20,2 procent. Det är för tidigt att avgöra om de senaste två månaderna verkligen är en utplaning eller bara en tillfällig inbromsning.
– Bostadsindikatorn är tillbaka på den nivå den låg på innan pandemin och det skulle förvåna mig om vi inte kommer att få se ytterligare nedgång med tanke på hur snabbt efterfrågan faller, säger Tor Borg.
Byggstartsindikatorerna har en stark korrelation med den offentliga investerings- och byggstatistiken. De är dessutom ledande, dvs förändringar i indikatorerna tenderar att föregå förändringar i de offentliga siffrorna. Det innebär att de kan användas för kortsiktiga prognoser av byggutvecklingen. Om Byggstartsindikatorn för bostäder justeras för kostnadsutvecklingen med byggnadskostnadsindex för bostäder så fås en god prognosindikator för antalet byggstartade bostäder.
– Det senaste utfallet för Byggstartsindikatorn indikerar att årstakten för antalet byggstartade bostäder kommer att nå drygt 45 000 för helåret 2022, väl under de flesta prognoser. Det innebär att byggstarterna under andra halvåret är mindre än hälften så många som de var under andra halvåret ifjol, säger Tor Borg.
Byggstartsindikatorn för övrigt fastighetsbyggande steg med 1,5 procent under november vilket var något lägre än förra månadens nedreviderade ökning. Efter en nedgång under första halvåret 2021 har indikatorn accelererat snabbt uppåt. Jämfört med samma månad i fjol var indikatorn 37,8 procent högre.
– Byggstarterna utanför bostadssektorn har ökat markant det senaste året. Det kommersiella byggandet inom industrin har minskat medan byggandet av kontor och handel ökat något. Det offentliga byggandet har ökat kraftigt, framför allt är det ett antal större hälso- och sjukvårdsprojekt som bidrar till detta, säger Tor Borg.
Sammantaget uppgår den uppskattade byggkostnaden (exkl. markköp) för de nyproducerade bostäder, som ingår i Byggfaktas projektdatabas, som bedömts ha byggstartats de senaste tolv månaderna till 86,1 mdkr. Det är en nedgång med 13,8 mdkr sedan föregående tolvmånadersperiod. Motsvarande kostnad för övriga byggnader, som utgörs av, affärs- industri- och logistiklokaler, kontorsbyggnader, hotell och restaurant samt samhällsfastigheter, uppgår till 72,6 mdkr, en uppgång med 7,5 mdkr.
Byggfaktas månatliga Byggstartsindikator visar hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer utvecklas. Indikatorn tas fram genom en bearbetning av uppgifter från Byggfaktas byggprojektdatabas och bygger på de byggstartade nybyggnationsprojektens uppskattade byggkostnader. Genom att indikatorerna tas fram och publiceras med kort tidseftersläpning så ger de en tidig bild av byggkonjunkturen som inte kan ses i offentliga data förrän flera månader senare.