Rotavdraget granskas av Riksrevisionen

– Rotavdraget är en av de större reformerna som genomförts under de senaste 20 åren. Vi vill ta reda på om det fått de avsedda effekterna, säger riksrevisor Helena Lindberg i en nyhet på Riksrevisionens hemsida.

När reformen infördes 2009 bedömdes de beviljade avdragen uppgå till 3,5 miljarder kronor, men för 2021 uppgick de så kallade skatteutgifterna till 12 miljarder kronor. Detta trots att avdraget sänktes 2016, från 50 till 30 procent av arbetskostnaden. Reformen har därmed blivit en betydligt större utgiftspost på statens budget än vad som förutsågs när den infördes.

Rotreformen motiverades utifrån grundläggande ekonomisk teori som säger att ökad specialisering leder till ökad effektivitet för både individ och samhälle. Eftersom en snickare i regel utför snickeriarbeten bättre och snabbare än en amatör, tjänar hushållen på att köpa dessa tjänster i stället för att själva utföra dem – samtidigt som hushållen frigör tid för arbete som de är bättre på, såsom sina vanliga arbeten.

En grundläggande tanke med reformen är alltså att hushåll som köper rottjänster ökar sitt arbetsutbud och därmed betalar mer inkomstskatt. Ytterligare ett mål med reformen är att svartarbetet ska minska, vilket också bidrar till ökade skatteintäkter. Delar av reformens kostnader ska därmed finansieras genom ökade skatteintäkter. Det saknas dock kunskaper om rotavdraget haft dessa effekter.

Granskningen ska svara på om regeringen har utformat och implementerat rotavdraget så att det på ett effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i november 2023.