Småhustillverkaren A-hus är en del av Deromekoncernen. Eftersom de tillverkar ytterväggarna till husen på plats i fabriken i Anneberg föddes tanken för några år sedan att använda fler biobaserade material i väggarna för att få ner klimatavtrycket. Projektet resulterade i Klivet, ett forskningshus i Fjärås, och nu vill A-hus bygga fler liknande hus i Sverige.
I projektet Klivet utgick man från en av de vanliga husmodellerna och såg över materialvalen som grund, innerväggar och tak. Man valde också att göra utseendet annorlunda genom mer synligt trä.
Grunden valde man att göra av massivträ istället för betong.
– Att ha betongplatta på mark är en traditionell och trygg lösning, men betongen står idag för ungefär hälften av klimatavtrycket i ett standardhus. Branschen går mot att ha tunnare plattor i klimatreducerad betong men går man helt över till trä sparar man ännu mer koldioxid i dagsläget. Men vi utesluter inte att fortsätta använda betongplattor heller framöver, betongbranschen jobbar ju mycket med att få ner sitt klimatavtryck, säger Jimi Leo, teknisk produktägare på A-hus.
Trägrunden är prefabricerad med cellplast och radontätning under träplattan,
och på plattan läggs ett väderskydd som är tätt nedåt men som andas om fukt ändå skulle komma in.
– När vi bytte betongplattan mot trä kunde vi snabba på byggprocessen betydligt. Det kan i princip komma en lastbil med den färdiga grundplattan på måndagen och på onsdagen kan man montera väggar och sedan är huset tätt. Med betong finns en torkningstid och under de kallare månaderna måste man också ofta köra på med fläktar som kan kosta en hel del i energi. En trägrund är dyrare, men de här sakerna gör att man får bort en del av mellanskillnaden, säger Jimi.
Bland de andra nya materialvalen finns till exempel väggskivor av återvunna förpackningar och fibergips med återvunnen pappersmassa. Dessa gör att man slipper ha både träfiberskiva och vanligt gips. Andra nya material som finns i projektet Klivet är isolering av återvunnet tidningspapper. Yttertaket är av papp för att få ner betongmängden ytterligare.
Totalt reduceras husets klimatavtryck mer än man räknat med.
– Vi ville utmana oss själva och satte målet att minska med 30 procent i byggfasen, men det blev 39. Sedan får man ju även en så kallad kolsänka över tid när man bygger in trä i hus som inte är med i den beräkningen, säger Jimi.
Målet att hålla priset nere har nåtts till viss del, bland annat genom tidsbesparing, men man hoppas också att priserna kan bli lägre i framtiden.
– Skivorna av återvunna förpackningar är till exempel dyrare än traditionella skivor men det finns andra mervärden som kan få ner totalkostnaden, som att de är skruvfasta till exempel så de går snabbare att montera. När det gäller isolering testar vi lite olika processer där målet är att en ökad effektivitet på sikt ska äta upp mellanskillnaden i pris. Vi hoppas också att priserna på materialen ska kunna sänkas i takt med att efterfrågan ökar.
Nu letar A-hus efter fem familjer som vill bygga egna hus baserade på de nya material och metoder som testats. Även om marknaden för nybyggda småhus svalnat väsentligt har A-hus redan fått anmälningar och sett att intresset från miljömedvetna husbyggare finns.
Forskningsinstitutet RISE har varit med i projektet, och de husspekulanter som köper ett Klivet-hus kommer att bli en del av deras fortsatta forskningsstudier.
– Det kommer bland annat att monteras sensorer i grundplattorna för att mäta till exempel fukt på ett kontrollerat sätt över tid.
A-hus arbetar också vidare med att integrera en del av lösningarna från Klivet i sin ordinarie husproduktion. Målet är helt klimatneutrala småhus till år 2030.
– Vissa bitar jobbar vi med att få in till alla våra kunder direkt medan vi fortsätter utvärdera andra delar, säger Jimi.
Texten är hämtad från nummer 6 2023 av tidningen ByggMaterial.