2022 bestod den svenska byggbranschen av drygt 121 000 företag, varav 105 000 hade färre än fyra anställda, enligt siffror från SCB. För många av dessa bolag är byggmaterialhandeln inte bara en plats att handla byggvaror på, utan också en bollpartner och logistikfunktion.
– Det ligger mycket ansvar på byggvaruhusens axlar. Behovet av hållbarhetskompetens är påtagligt. I hållbarhetsrådet diskuterar vi sätt att öka hållbarheten i branschen, kommande förändringar inom hållbarhetssektorn och sätt att hjälpa branschaktörer att efterleva gällande krav. Vi vill väga upp för de bolag som inte har någon egen hållbarhetsansvarig, säger rådets ordförande, Patric Wichmann.
Rådet återstartades 2019, i samband med att Byggmaterialhandlarna såg att marknads- och lagkraven på hållbarhet ökade. Förändringarna födde ett behov av att starta en grupp som kunde dela erfarenheter på området, förstå och diskutera de nya kraven. Medlemmarna i rådet har sedan dess bestått av hållbarhetsexperter av olika slag. De flesta arbetar som hållbarhetsansvariga på stora byggvarukedjor. Mötena hålls fyra gånger per år.
– Medlemmarna är noga utvalda och sitter alla på viktig kompetens. Vi har valt att hålla gruppen på den här nivån för att arbetet ska bli effektivt, och vi tar ofta in gäster för att få nya inspel, berättar Patric Wichmann.
Hittills har rådet gästats av representanter från bland annat kemikalieinspektionen, GS1, RISE (Research Institutes of Sweden), EPD International, LFM30 (Lokal färdplan Malmö), Forest Stewardship Council (FSC), Svanen, BASTA och PEFC. Informationen som utbyts kommer sedan branschen till nytta på flera sätt, framför allt genom artikelstandarden Vilma.
– Vi i rådet hjälps åt att utveckla Vilmaregelverket så att hållbarhetsinformationen om produkterna i handeln blir mer tillgänglig. Det behövs sådana här digitala lösningar för att den mängd data som behövs om produkterna är omfattande. 10-40 sidor långa miljövarudeklarationer är ett exempel, förklarar Patric Wichmann.
Det är förstås fördelaktigt för byggvarukedjor att ha medlemmar representerade i hållbarhetsrådet, men hur arbetar ni för att skapa branschnytta för hela byggvaruhandeln?
– Jag skulle säga att det allra viktigaste vi gör är relaterat till Vilma-standarden. Sedan är det klart att varje hållbarhetsansvarig i rådet också tar med sig lärdomar från våra diskussioner tillbaka till sina organisationer, där frågorna arbetas vidare med. Vi är noga med att inte prata om konkurrenshämmande saker i rådet och går därför aldrig in på kompletta lösningar. Samtalen fokuserar ofta på specifika områden eller utmaningar inom hållbarhet. Alla bidrar med sin kunskap för att vi ska få en bättre gemensam förståelse i branschen, avslutar Patric Wichmann.
Artikeln är hämtad från nummer 6 2023 av tidningen ByggMaterial.
