Infrastrukturinvesteringarna växlar upp från och med 2025

Efter ett stagnerande 2024 beräknas investeringarna ta fart och ökningstakten växla upp. Det är framför allt en utbyggnad av elnäten samt en ökning av investeringar i vägar och järnvägar som bidrar till tillväxten. Dessutom väntas investeringarna i försvarsanläggningar samt i hamnar och farleder vara historiskt höga under prognosperioden.

Behoven av investeringar är stora och regeringen har kraftigt utökat ramarna för transportinfrastrukturen i statsbudgeten för 2025 samt inom infrastrukturpropositionen för perioden 2026–2037, som visar en volymökning med 200 miljarder kronor jämfört med nuvarande nationella plan. Samtidigt är energipolitiken ett prioriterat område.

– Förutsättningarna för anläggningsmarknaden bedöms vara goda en tid framöver, med potential för ytterligare tillväxt om finanspolitiken blir mer offensiv. Från 2027 övergår Sverige från ett överskottsmål till ett balansmål vilket frigör resurser, men det finns en stark önskan om att staten ska göra mer än så för att undvika att de stora investeringsbehoven skjuts på framtiden, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.

Om marknaden delas upp i investeringar respektive drift och underhåll kan det konstateras att nivån på investeringarna minskat med 1 procent i år medan underhållet ökat med 3 procent. Under 2025 och 2026 tar dock utvecklingen fart och investeringarna väntas öka med 4 respektive 6 procent. Drift och underhåll utvecklas positivt under alla år mellan 2024 och 2027.

De politiskt fattade besluten om offentliga investeringar påverkar anläggningsmarknaden i hög grad. Det innebär samtidigt att investeringarna inte är lika konjunkturkänsliga som andra delar av byggsektorn, men utvecklingen påverkas ändå av kapital- och byggkostnadsutvecklingen.

– Behovet av investeringar och underhåll är omfattande, bland annat som del av det säkerhetspolitiska läget och inträdet i Nato som kräver förbättringar av transportinfrastrukturen. Därtill har vi klimatomställningen och nyindustrialiseringen i norra Sverige som ställer krav på järnvägskapacitet och god elförsörjning. Debatten om offentliga investeringar i infrastruktur illustrerar behoven och den fortsatta potentialen för marknaden framöver, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.