Kan papper vara framtidens fasadmaterial? Det låter kanske otänkbart, men det är något som just nu undersöks på HSB Living Lab i Göteborg –forskningsarenan som är lika delar boende och labb, och där nya innovationer testas i verkliga förhållanden. Syftet är att undersöka hur materialet står sig mot tidens och vädrets påfrestningar.
– PaperShell som fasadmaterial representerar ett spännande steg för mer hållbart byggande, säger Madelaine Doufrix, projektkoordinator på HSB Living Lab.
PaperShell är ett nytt material där kraft- eller returpapper pressas till slitstarka komponenter, som kan ersätta koldioxidintensiva material som aluminium, plast och glasfiber.
Genomförda livscykelanalyser, som utvärderar produkters miljöpåverkan, har visat att materiallösningen kan minska koldioxidutsläppen med upp till 98 procent, jämfört med till exempel aluminium eller glasfiberarmerad plast. Dessutom kan materialet skapa en kolsänka den dag fasaden tas ner, genom att omvandlas till biokol som återförs till jorden i slutet av livscykeln.
Det mångsidiga materialet från PaperShell används idag inom allt från möbel- och elektronikbranschen till bilindustrin. Nu ska materialets egenskaper för första gången utvärderas som fasadpanel – en form av träplåt – på en byggnad, och det görs på HSB Living Lab. Testningen av fasadmaterialet görs av PaperShell i samverkan med bland andra Chalmers Industriteknik samt övriga parter i det Vinnovafinansierade projektet.
– Vi har två stora bioströmmar som kan ersätta fossila råvaror: spill från livsmedelsproduktion samt råvaror och restströmmar från skogsindustrin. Det är värdefulla resurser som vi i dagsläget slarvar bort. Genom att ta cellulosafiber och föra tillbaka en del beståndsdelar som finns i träd och plantor, kan omvandla vi papper tillbaka till en typ av trä. Det blir ett material som är både vackert och oerhört starkt, säger Anders Breitholtz, vd och grundare av PaperShell.
Fasadmaterialet, som på HSB Living Lab testas i form av kvadratiska paneler, har behandlats med olika typer av impregnering och monterats på fasaden i tre olika väderstreck. En av plattorna är obehandlad och kommer därför, likt trä, naturligt gråna med tiden medan de andra plattorna har behandlats med bland annat biokol och grafen för att sakta ner den naturliga åldringsprocessen.
Under ett års tid ska materialets långsiktiga hållbarhet mot regn, sol och vind mätas genom byggnadens vädersensorer. Parallellt med testerna på HSB Living Lab görs åldringstester hos RISE, Research Instituts of Sweden, där materialet utsätts för accelererad åldring i form av starkt UV-ljus i kombination med vatten.
– Som tillväxtbolag har vi haft stort behov av hjälp när det gäller kunskapskraft, utrustning och testkapacitet, för att utvärdera PaperShell för olika applikationer. När det kommer till att testa PaperShells materialegenskaper för exteriört bruk, har RISE kompetens och samlade kunskap, tillsammans med HSB Living Lab som testarena, varit ovärderlig. Det har hjälpt oss att snabba på utvecklingen av PaperShell som nytt hållbart fasadmaterial, säger Anders Breitholtz.
Även om utseendet inte är det primära fokuset i testerna på HSB Living Lab, har det en viktig betydelse för den fortsatta utformningen av PaperShell fasadpaneler. I samarbete med projektpartnern Olsson Lyckefors Arkitektur utforskar man därför materialets olika estetiska möjligheter, bland annat huruvida plattorna kan användas för andra byggnadsdelar som nischar och fönster. Under projektets gång kommer de boende i HSB Living Lab få svara på frågor om deras intryck och känsla för materialet.
Testerna på HSB Living Lab kommer att pågå till sommaren 2025.
Övriga partner i projektet är Nouryon, Brixly och Stena Recycling.