UC noterar en minskning av konkurser inom bland annat byggbranschen om 23 procent och en minskning om 8 procent syns inom detaljhandeln. Vidare ser UC en minskning inom partihandeln om 45 procent. Antalet nystartade bolag minskade med cirka 3 procent.
Sverige står kvar i ett ekonomiskt landskap präglat av långvarig osäkerhet. Efter en svag majmånad med negativ BNP-tillväxt visar konjunkturen nu tecken på återhämtning. Enligt preliminära siffror från SCB ökade BNP med 0,5 procent i juni jämfört med månaden innan, och med 1,0 procent i jämförelse med juni förra året.
Trots den starkare utvecklingen i juni räckte det inte för att lyfta hela kvartalet, som endast uppvisade en blygsam tillväxt på 0,1 procent jämfört med föregående kvartal.
– Den bild som finns av Sveriges ekonomi framåt är att den ekonomiska återhämtningen påbörjas under andra halvan av 2025, någonting som befästs av konkurssiffrorna för juli månad. Troligtvis ser vi dock en försiktig återhämtning framåt. Vi har sett minskningar de senaste tre månaderna och det verkar vara en trend som tycks fortsätta. Att vi den här månaden ser en så stor minskning kan tolkas som att återhämtningen redan har påbörjats i viss mån. Det blir särskilt intressant att följa utvecklingen framöver, säger Amanda Aldestam, analytiker på UC.
Vidare visar Konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer att hushållens framtidstro stärktes rejält i juli. Uppgången i hushållens konfidensindikator var den näst största på en månad sedan mätseriens start 1996. Trots detta kvarstår hushållen som den sektorn med det mest dämpade stämningsläget. Även inom handel och tjänstesektor noterades förbättringar, medan tillverkningsindustrin och byggverksamheten visade en försämring.
I mitten av juni sänkte Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent i ett försök att stödja den avtagande ekonomiska tillväxten. Kort därefter visade statistiken att inflationen oväntat ökade under samma månad, vilket försvårar balansgången mellan att hålla inflationen under kontroll och samtidigt stimulera ekonomin. Trots den högre inflationen kvarstår möjligheten till ytterligare räntesänkningar under hösten.
I slutet av juli nådde EU och USA en tulluppgörelse där importtullar på 15 procent införs på varor från EU. Avtalet minskar risken för ett handelskrig, men osäkerhet kvarstår för exportföretag inom berörda branscher. Samtidigt visar konsumtionen bland hushållen vissa tecken på återhämtning, medan många företag förhåller sig försiktigt inför framtiden.
Enligt Riksbankens företagsundersökning är tullfrågan en kritisk utmaning för många företag. Majoriteten uppger att de påverkas av de införda importtullarna, oftast i mindre omfattning. Den osäkerhet som råder kring tullarnas utveckling skapar dock en oförutsägbarhet som gör kunder mer försiktiga och försvårar företagens planering. Flera företag uttrycker även oro för att den pågående handelskonflikten kan leda till en dämpad global efterfrågan.
Riksbanken ställde fördjupande frågor till företagen om hur de påverkas av de tullar som införts i USA, vilka åtgärder de har vidtagit samt hur osäkerheten kring tullarna påverkar deras verksamhet. Tydligt är att tullarna skapar ökad tveksamhet och dämpar efterfrågan. 60 procent av företagen rapporterade att de påverkats av de amerikanska importtullarna och eventuella motåtgärder från andra länder. De flesta företag upplever effekterna indirekt, och just nu bedöms de indirekta konsekvenserna vara större än de direkta.
Den här osäkerheten gör att många företag skjuter upp investeringsbeslut och planerar mer försiktigt inför kommande kvartal. Särskilt tydligt är detta inom industrin och i sektorer som är beroende av export.
– Tullarna är en fortsatt relevant fråga för många företag och bidrar till en ökad osäkerhet på marknaden. Den nyligen nådda tulluppgörelsen mellan EU och USA minskar visserligen risken för ett handelskrig, samtidigt kvarstår osäkerheten för exportföretag inom berörda branscher. EU:s stora energi- och investeringsåtaganden visar på viljan att stabilisera handeln, men den långvariga osäkerheten påverkar både efterfrågan och investeringsviljan negativt, särskilt inom exportberoende sektorer och industrin. Hur handelspolitiken utvecklas och hur företagen väljer att agera utifrån detta framöver kommer att vara avgörande för näringslivets tillväxt och kan även påverka konkursernas utveckling i Sverige under det kommande året, avslutar Amanda Aldestam.