Lovisa och sambon Daniel hade länge drömt om ett hus på landet och hade redan ”övat” genom att bygga ett återbrukshus på föräldrarnas sommartomt. Men att det skulle bli ett hus med så pass omfattande renoveringsbehov som den gamla skolan var inte planen från början.
– Vi föll väl först för samma objekt som många andra, men de blev alldeles för dyra, säger Lovisa.
Efter att skolan lades ner i slutet av 50-talet användes byggnaden sporadiskt av kommunen för föreningsverksamhet innan den till slut lämnades öde.
Lovisas pappa, som är byggmästare, följde med på visningen av skolhuset och blev senare ett ovärderligt bollplank under renoveringen.
– Han såg direkt att huset var gediget. Det skulle inte trilla ihop i första i taget.
Vattenläckor i taket och svampar som växte upp genom golvet avskräckte dem inte från köp.
– Visst var man lite orolig. Vi hade ute ett besiktningsbolag som konstaterade att det var ”skogsmiljö” inomhus, men att det inte fanns något som var farligt eller ohälsosamt. Trots att det var ruttet och trasigt på sina håll fanns charmen och själen kvar och ingen hade satt in moderna plastiga material.
Det första de gjorde med huset var att lägga om taket.
– Samma dag som vi fick tillträde började vi resa byggnadsställningar, rev det ruttna och lade ett nytt tak.
När taket var på plats kunde arbetet inomhus börja. Huset saknade både modernt kök och toalett och det tog två år innan huset var beboeligt nog för att flytta in.
Trots att ingen av dem är utbildade inom snickeri eller byggnadsvård, tog de sig an rum efter rum.
– Genom att göra saker själv lär man sig. Det som gör projektet möjligt är att vilja se sin egen resa i det. Man måste också vara beredd på att det tar tid, annars går man under, säger Lovisa.
Nu har de renoverat i stort sett alla rum och familjen har också utökats med två barn.
– Grunden är klar men det finns fortfarande en hel del att göra. Vi har en lärarbostad på vinden, den är vårt lilla projekt när lusten faller på. Vi håller också på att måla innerdörrar.
Paret har så långt det är möjligt valt att använda återbrukat material – eller ”bös”, som Lovisa säger. Farmors gamla skåp förvandlades till ett tvättställ, gamla lakan blev en sänggavel. En gammal skänk och några överblivna fönsterbågar blev ett vitrinskåp.
– Det finns en ekonomisk aspekt i det och om man väl börjar, blir det svårt att inte fortsätta. Det blir nästan en sport till slut och om det är någon sport jag bemästrar så är det den, skrattar Lovisa.
Köket, som blev startskottet för inomhus-renoveringen, består av ett bortskänkes-kök som byggdes ihop tillsammans med gamla garderobsdörrar. Lådor och dörrar målades med en grå linoljefärg och matchades med en begagnad granitskiva.
I den tidigare gymnastiksalen ryms nu tre sovrum och ett bibliotek, och även där är all inredning byggd med återbrukat material. Gamla kapprumsbänkar och hyllplan, lådor och skåp från olika furumöbler användes till att bygga en klädkammare.
– Förutom trä tycker vi om att jobba med sten och keramik, egentligen allt utom komposit och plast.
Marketplace och Blocket har varit guldgruvor i jakten på begagnat byggmaterial.
– Vi har också märkt att det är jättebra att berätta för omgivningen att man letar efter saker. Om någon river ut ett kök, fråga snickaren om du får ta materialet. Många tror att jag hittar via mina följare på sociala medier, men oftast är det genom kontakter och vänner.
Vad har du för projekt igång just nu?
– Just nu är det mycket trädgård eftersom det är säsong. Men vi har också sagt att i år är året som vi gör klart grejer. Det finns många småprojekt kvar. Vi planerar också för höns, hönshus, samt en gårdslänga som också kan agera carport.
Vad har du för råd till andra som drömmer om ett liknande projekt?
– Tillåt saker att inte vara perfekta, kontrasterna är nyckeln. Våga behålla det gamla. Självklart att man ska riva saker som är trasigt eller ruttet, men man behöver inte vara rädd för en nött tröskel eller en hålig pärlspont. Vi har till exempel fem-sex olika typer av lister i huset.
Fakta/Lovisa Furubo Andersson
Fotograf och inredare som brinner för att inspirera till byggnadsvård och återbruk. På sociala medier har hon cirka 80 000 följare som hänger med på renoveringsresan i den gamla sekelskiftesskolan i Ölvingstorp, söder om Kalmar.
Texten är skriven av ByggMaterials redaktion och hämtad ur nummer 3 2026 av tidningen.
