Sverige och Europa upplever i nuläget en stark urbaniseringstrend där fler och fler människor flyttar till våra städer.
För att möta de nya behoven och erbjuda en attraktiv stad behöver därför städerna utvecklas med nya boenden, arbetsplatser, sjukhus, skolor och infrastruktursatsningar.
Något som innebär att stora mängder material och resurser måste levereras till och hämtas upp från byggarbetsplatser inne i de mer centrala delarna av våra städer.
Att material anländer i tid är grunden för en fungerande byggproduktion – vilket ställer krav på en fungerande logistik.
I dag står byggtransporter för ungefär 20 procent av allt transportarbete i Sverige – och i stadsutveckling innebär det att dessa transporter utförs i städer.
Detta leder till en konfliktsituation – där samtidigt som material behöver levereras till citynära byggarbetsplatser, måste också gods levereras till handeln, pendlare kunna ta sig till jobbet, turister till sevärdheter med mera.
Dessutom sätter kommuner och stora beställare krav och regelverk att följa vad gäller utrymmesbegränsningar, framkomlighetskrav, miljöhänsyn, bullerkrav och en strävan att minimera olyckor.
Så inleds förklaringen till bakgrunden av varför utvecklingsprojektet genomförs. Det drog i gång i april 2021 och är finansierat av SBUF och deltagande företag - efter initiativ av NCC och logistikföretaget Nobolog.
– Under senare år har medvetenheten och intresset för bygglogistik ökat i den svenska byggsektorn, inte minst ser vi ett intresse för att använda olika typer av bygglogistiklösningar. Det finns framför allt två vanliga lösningar som används i dag – checkpoints och terminaler. Syftet för båda är att styra och samordna byggtransporter – men tillvägagångssättet är olika. Checkpointen samordnar leveranser just-in-time genom planeringsarbete, medan terminalen samlastar varor för att minska trafiken till arbetsplatsen, menar projektledaren Mats Janné, lektor i bygglogistik på Linköpings Universitet.
-Det är däremot inte säkert att någon av de här grundtyperna, som ofta är stora lösningar, nödvändigtvis är rätt för det enskilda byggprojektet. Det är här som modulariserade bygglogistiktjänster kommer in – ”rätt” tjänst vid rätt tillfälle och projekt.
I det årslånga projektet ingår fyra arbetspaket; projektledning, kartläggning av bygglogistiklösningar, undersökning av vilka effekter bygglogistiklösningarna ger, samt redovisning.
– Vi vill påvisa vilken förbättringspotential som finns i införandet av bygglogistiklösningar och hur modularisering av tjänsteerbjudanden kan leda till bättre bygglogistiklösningar utifrån just det aktuella projektets förutsättningar. Om det är en trång, enkelriktad gata alldeles utanför arbetsplatsen kanske det inte är så bra om det kör en massa lastbilar där varje dag.
Olika faser innefattar dessutom olika material, som kräver olika former av logistik för att kunna hanteras på ett effektivt sätt. Det handlar om att hitta en flexibilitet för att kunna anpassa lösningen efter olika aktörers behov, såväl som olika faser i byggprojektet.
Frågan att ställa när man inför gemensamma bygglogistiklösningar i ett projekt är med andra ord: Hur kan man erbjuda byggprojekten de tjänster som kan underlätta logistikarbetet på arbetsplatserna anpassat till byggprojektets kontinuerligt föränderliga behov?
– När det erbjuds bygglogistikstjänster blir det snabbt komplext att få en överblick och inte minst vad det får för effekter på byggprojekten vad gäller produktiviteten, kostnaderna, säkerheten och hållbarheten, menar Mats.
Därför undersöker utvecklingsprojektet just dessa frågor genom att på djupet studera ett projekt som gått mer mot modulbaserat tjänsteutbud – nämligen NCC:s byggnation av Hangar 5. Det omfattar fyra huskroppar som bildar ett nytt kvarter i Stockholms nya stadsdel Brommastaden.
Kvarteret omgärdas av flygplansinfarten till Bromma Flygplats, Ulvsundaleden och Tvärbanans Kistagren mot Bromma Blocks handelsplats – med en total bruttoyta på cirka 82 000 kvadratmeter.
I bottenplanet på de fyra huskropparna projekteras garage och en ICA Maxi-butik, som vid färdigställandet blir en av de största i Sverige.
– Vi vill reda ut hur det modulbaserade utbudet påverkar materialleverantörerna, underleverantörerna och så vidare. Vilka blir egentligen effekterna, för de är inte så kända i dagsläget?
Medvetenheten för logistik har som redan nämnt alltså ökat en hel del på senare år.
– Tidigare var det vanligt hos företagare med kommentarer som ”vad då logistik, det kostar väl bara en massa pengar?”. Men det har ju alltid varit så att oavsett om det är pengar vikta till ett dedikerat logistikföretag eller inbakat på hantverkarföretagens faktura, så ska det ändå betalas på ett eller annat sätt.
Han fortsätter:
– Varken NCC eller Nobolog, som ju är stora aktörer inom sin respektive bransch och deltar i projektet, ser något egenvärde i att nödvändigtvis vara bäst i klassen. De medverkar för att bidra till att höja kunskapsnivån generellt sätt vad gäller bygglogistik.
En väl fungerande planering innebär att stora mängder material inte behöver levereras för tidigt – för att under en period stå utomhus, där det riskerar att bli förstört eller försvinna.
– Det gäller att hitta samlösningar för transporter. Om det är planerat med gips för väggar på exempelvis en tisdag behövs antagligen isolering samtidigt och då är det ju bättre att det levereras samma dag. Planering är A och O. Vi vill få till en bättre fördelning och att sprida ut tiderna att ta emot material så mycket som möjligt.
I Hangar 5 jobbar Mats och hans kollegor med att kartlägga hur projektet fungerar – hur Nobolog designar sina lösningar, hur NCC planerar och tar emot material, hur avfallshanteringen bedrivs med mera.
– När projektet är klart i april/maj kommer vi att skriva en slutrapport till SBUF, lämna någon form av pressrelease av resultatet och även skriva egna forskningsartiklar, berättar han.
Att digitaliseringen får en allt större roll inom byggbranschen – liksom i övriga samhället – ser Mats som en självklarhet.
– Det rör sig i grunden om vikten av information. Men också av en rad nya tekniska lösningar, som kommer att betyda mycket i arbetet. Exempelvis att med digitala sensorer kunna mäta härdning i betong. Vad man sedan gör med informationen som digitaliseringen ger är den stora knäckfrågan. Vi är i behov av att dela med oss av information inom projekten och till leverantörer, men hur gör vi det på bästa sätt? Där tror jag att byggbranschen har en del att jobba med om jag ska vara ärlig, säger Mats Janné.
Tidigare studier visar att så mycket som 20 procent av det svenska transportarbetet och så mycket som 50 procent av de transporter som utförs i stadsmiljö utgörs av transporter kopplade till byggsektorn.
Med införandet av krav på klimatdeklaration för byggnader 2022 och strävan mot ett klimatneutralt transportsystem i Sverige till 2045 är god bygglogistik ett viktigt verktyg för att minska klimatpåverkan från byggprojekt och deras transporter.