Huset ligger vackert på en höjd, inbäddat av fjäll och med utsikt över Västansjöns isbelagda snötäcke. Det är idrottsprofilerna Heidi Andersson och Björn Ferrys gemensamma hållbarhetsprojekt. Eller rättare sagt; det är Heidi som hållit i bygget, medan Björn spelat andrafiolen, något han har varit fullt nöjd med.
– Bygg du ekohuset så kommer jag och fikar när det är klart, sa Björn när Heidi drog igång projektet.
– Men ibland måste man vara två, till exempel när en byggställning ska monteras ned. Då är det bra att han funnits till hands, säger Heidi och ler mot Björn.
De har varit ett par sedan 2001 då de träffades på en julfest för hemvändare till Storuman. Heidi skulle vara konferencier och intervjua Björn på torget i Storuman med anledning av att han då tagit klivet från skidåkare till skidskytt och blivit uttagen för sitt första OS. Ett par månader blev de ett par. I Mästarnas mästare, där båda deltog 2016, berättade Björn i sin skämtsamma stil att han är gift med en livs levande Pippi Långstrump och att det var Heidi som bar honom över tröskeln på bröllopsnatten 2006…
Vi kliver in i familjens 77 kvadratmeter stora ekohus som ligger mitt emellan Tärnaby och Hemavan, cirka 13 mil från Storuman där de har sitt permanenta boende i ett radhus. Än så länge.
– Vår son Dante, som är åtta år, går i skolan i Storuman. Men när han flyttar hemifrån, ja då är det här vi bor, om du frågar mig. Jag ska bara övertyga Björn om det också, skrattar Heidi.
Fossilinventering
Avstampet mot det fossilfria livet togs 2015 i samband med det stora klimatmötet i Paris.
Strax innan Paris-avtalet var undertecknat tittade Heidi och Björn på varandra och ställde sig frågan; vad kan vi ha för målsättning när det gäller omställning, framtiden och fossilfrihet?
– Där och då satte vi upp målet att var fossilfria 2025 och att bli planetskötare i världsklass. Vi började med att göra en fossilinventering av vår livsstil och kom fram till att transporterna var den absolut största utsläppskällan, 77 procent av våra totala utsläpp. Därefter kom konsumtion, boende och maten.
När leasingavtalet på den fossildrivna bilen gick ut ett år senare blev det en eldriven Tesla, trots att närmaste snabbladdare fanns 25 mil bort. Vid längre resor byttes flyg mot buss och tåg. Kortare sträckor klarades av med cykel, även på vintern eftersom hojarna försågs med dubbdäck.
Konsumtionen håller man igen på genom att inte handla prylar i onödan och köpa på second hand. På mat försöker de vara självförsörjande så långt det går genom egen odling av grönsaker och att äta det viltköttet de själva skjuter, främst älg.
Så kom de då till boendet. Radhuset i Storuman, som drivs med kommunal fjärrvärme, är ett helt ok ur ett hållbarhetsperspektiv. Men eftersom drömmen om att bo i ett ekohus mognat tog Heidi på sig projektledarrollen och kavlade upp ärmarna.
Barndomsdröm
– Jag var elva år när jag sa att jag skulle bli armbrytare och bo i ett ekologiskt hus när jag blev stor, berättar hon och fortsätter:
– När jag och Björn träffats slog vi ihop våra enskilda firmor till ett aktiebolag som vi gav namnet PTEH AB, det står för Pengar till ekohus AB. Så vi har alltid haft en gemensam dröm om att bo så här.
Där stugan i dag står påbörjade Björns föräldrar för 35 år sedan projektet att bygga en fritidsstuga. De kom så långt att det blev en gjuten platta och förberett för el, vatten och VVS. På halva plattan hann de också timra upp en gammal flottarkoja med plåttak, innan allt stannade av och naturen tog över. Hela projektet lades i en Törnrosasömn, träd växte in i och över bottenplattan.
– Den såg ut som en grushög efter alla år av frostangrepp och träd med stammar på en diameter hade vuxit upp där. Det blev till att röja och bända bort dessa innan vi kunde fortsätta med att gjuta på den gamla plattan. Timmerstommen var i gott skick tack vare plåttaket och timret behövde bara bytas ut på några få ställen genom små ingrepp.
Virke från egen skog
Paret äger skogsarealer på ungefär 1 000 hektar som de naturligtvis sköter enligt hållbara skogsbrukets alla principer. Motorsågar och röjsågar de använder är eldrivna eller tankas med miljövänlig Aspen-bensin och kravet är det biobaserade drivmedlet HVO100 i tanken för de skogsmaskiner de tar hjälp av. Från denna skog fälldes träd som sågades till virke i ett eget sågverk i byn Ensamheten där Heidi är uppvuxen. I Ensamheten finns även en gammal hyvel på vilken delar av virket hyvlades till trallgolvet i kallfarstun och till den utvändiga panelen. Själva sågverket och hyveln drivs givetvis på HVO100.
Heidi körde sedan materialet på släpkärra 13 mil med elbilen upp till ekohusbygget.
Lösullsisolering
Som isolering på bottenplattan och till markisolering användes Foamglas och Hasopor, tillverkat av glas som inte kan återvinnas. Prefabricerade väggar köptes från Stenbackens husfabrik i Piteå som skickade två snickare som byggde in timmerstommen, satte takstolarna på plats och sen tillsammans med Heidi lösullsisolerade med Termoträ träfiberisolering, gjord av gran och tall, i väggar och tak.
– Arkitekten Maria Block, som driver Block Arkitekter, har hjälpt oss med planeringen. Jag tycker själv det är ytterst välplanerat med 57 kvadratmeter boyta nere och sedan ett 20 kvadratmeter stort sovloft. Uppvärmningen är en Pertinger 60BU kökspanna med stekhäll ovanpå som värmer så gott som hela huset, vi behöver bara stötta till lite med elvärme från golvslingorna.
Golvet är mörkgrå Offerdalsskiffer och detta material kommer även tillbaka i hall- och våtrumsdel. I timmerstommen och på sovloftet är det Baseco trägolv, ett företag som har sitt säte i grannkommunen Sorsele. Dit körde Heidi Teslan med släpvagn och hämtade golv, vägg- och takpanel.
– Eftersom väggarna är drygt 40 centimeter tjocka är huset välisolerat.
Då husets läge är med ett berg i söder så fungerar det inte så bra med solpaneler på taket, utan dessa har placerats på Björns föräldrars tomt i centrala Storuman.
– Vi producerar el från februari till november och överskottet säljs till Storuman Energi. Anläggningen genererar på ett år 7 300 kilowattimmar vilket motsvarar 2 500 mils körning med elbil plus och då får vi ändå över till hushållselen.
Mysig timmerstock
Hon och Björn tycker att de har fått sitt hus precis som de vill ha det.
– Jag är speciellt nöjd med att vi lyckats bevara den gamla timmerstommen och att den framträder så mysigt i vårt sovrum och på toaletten, säger Heidi.
Utöver eget arbete har paret anlitat av ett flertal lokala hantverksföretag.
Heidi har samtidigt varit en flitig kund hos byggmaterialhandlarna i närområdet och hon var noga med att det hon beställde var det bästa ur ett hållbarhetsperspektiv.
– Jag tog hjälp av Maria Block som checkade av alla material mot SundaHus-listan så att vi valde de som är skonsammast mot vårt ekosystem. Glädjande var att byggmaterialhandlarna i flera fall hade just det material jag ville ha på sina hyllor. Det visade sig även att en av hantverkarna använde en fogmassa som var så miljövänlig att den i det närmaste kunde klassificeras som livsmedel. När något jag behövde saknades hjälpte byggmateriabutikerna mig. Berglunds Järn i Hemavan och K-Bygg Fresks i Storuman fick listor med miljövänligt byggmaterial som jag ville att de skulle beställa hem. Det var till exempel FiboTrespo våtrumspanel, träullscement från Träullit, Moelvens Vänerply träskivor, masonitskivor, lindrev, fsc-märkt virke och så vidare.
Utanför boxen
Heidi hade också en ständig dialog med hantverkarna och hon var väl införstådd med att dessa gärna vill arbeta med material som de är vana vid. Men hon fick dem att tänka utanför boxen.
– Jag tycker att vi hade en bra dialog. När jag förklarade hur jag tänker kring fossilfritt och vilka material jag hittade blev de nyfikna och ville veta mer.
Samtidigt tycker Heidi att det finns saker som byggmaterialhandeln skulle kunna göra bättre för att underlätta hållbarhetsalternativet för konsumenterna.
– Det jag skulle vilja se i butikerna är en lista av den typ som SundaHus har där man på ett enkelt sätt kan se vad byggmaterialet innehåller och vad som är bäst för miljön.
Hon tycker också att byggmaterialhandeln skulle addera sitt tjänsteutbud med uthyrning, främst då av maskiner som vanliga privatpersoner använder sällan.
– Det blir bättre ur ett hållbarhetsperspektiv än att köpa exempelvis en sticksåg, tigersåg eller liknande som blir liggande i flera år efter att projektet är slutfört. Och när man väl ska använda den igen saknas sågbladen.
Fakta om Heidi Anderssons och Björn Ferrys ekohus
Trästommen är av Masonite Beams och träfiberisolering från Termoträ. Prefabricerade väggar kommer från Stenbackens husfabrik i Piteå.
Fasaden är stående slätpanel.
Fönster och glasdörrar är av trä.
Våtrumsväggar är Fibo Trespo, det vill säga plywoodskivor där ytskiktet även fungerar som tätskikt.
Takmaterial är pannplåt.
Golvet i hall- och våtrumsdel är mörkgrå Offerdalsskiffer (vildlagd) från Minera.
Köksinredning är av massiv furu i stommar och med fasade björkluckor, tillverkade på Lidéns Snickeri i Glommersträsk.
Köksbänk kommer från Eco by Cosentino där cirka 75 procent av materialet är återvunnet (från gamla tvättställ, speglar etc).
En kökspanna från Pertinger värmer stugan med egen ved, elden syns genom en glasruta. Ovanpå spisen finns en stekhäll, och det finns även en bakugn i den.
Toalettstolen är en snålspolande EcoFlush.
Källa: Block Arkitekter.