Fortsatt stort underskott på bostadsmarknaden

Antalet kommuner som bedömer att de har ett underskott på bostadsmarknaden som helhet har minskat något för femte året i rad. Även för en del grupper bedöms underskottet ha minskat. Det är framför allt grupper som är nya på bostadsmarknaden som har svårt att tillgodose sina bostadsbehov. Det är unga, studenter och nyanlända men även personer med funktionsnedsättning och äldre personer som vill eller behöver byta bostad.

Det förväntade byggandet av bostäder under 2022 och 2023 är på den högsta nivån som kommunerna har angett sedan frågan började ställas i enkäten i slutet av 90-talet. Det tyder på en hög beredskap bland bostadsmarknadens aktörer. Frågan är dock besvarad innan kriget i Ukraina bröt ut.

Nära hälften av kommunerna anger brist på detaljplan på attraktiv mark som hinder för bostadsbyggandet. Lika stor andel av kommunerna anger höga produktionskostnader som hinder.
I årets bostadsmarknadsenkät svarar 124 kommuner fördelade över hela landet att det finns möjlighet att stå i tomtkö för småhus. Totalt står drygt 43 300 hushåll i tomtkö – en ökning med ungefär 30 procent på två år.
Det allmännyttiga bostadsbeståndet i Sverige ökade med knappt 4 250 bostäder under 2021. Det var framför allt färre nyproducerade lägenheter det gångna året som medförde att den totala ökningen stannade vid två tredjedelar av 2020 års ökning. Totalt färdigställdes knappt 7 700 nya bostäder, vilket var cirka 1 300 färre än 2020.