Byggfakta har i en ny rapport sammanfattat och summerat hur byggandet sett ut i de svenska kommunerna under den mandatperiod som förflutit sedan förra valet i september 2018. I rapporten finns topplistor med de kommuner som byggt mest av infrastruktur, bostäder, industrier och lokaler, räknat per invånare. Det finns även en jämförelse mellan de olika politiska partierna, avseende hur mycket som byggstartats i de kommuner som respektive parti varit med och styrt.
Kommunerna skiljer sig åt markant när det gäller byggaktiviteten. Räknat per invånare så har det totala byggandet under mandatperioden varit som lägst 9 000 kronor per invånare i Ydre och som högst 465 000 kronor per invånare i Kiruna. Kiruna har haft den överlägset högsta byggaktiviteten per invånare, till följd av att hela centrum flyttats på grund av gruvverksamheten. Större infrastruktursatsningar har inneburit att byggandet i kommuner som Timrå, Piteå och Åsele hamnar högt i jämförelse med andra kommuner. Även i andra mindre kommuner har sådana satsningar drivit på byggandet. I kommuner som Åre, Älvdalen och Nykvarn är det mer bostadsbyggandet som bidragit till den höga byggaktiviteten. För de två förstnämnda hamnar det främst om turismkopplade bostäder medan det för Nykvarn hamnar om en snabb utbyggnad av permanenta boenden.
– Om man jämför byggaktiviteten i förhållande till antalet invånare under de senaste åren så är det tydligt att en del Norrlandskommuner haft något av en byggboom. Satsningar på infrastruktur, vindkraft och industri får stort genomslag i kommuner med liten befolkning, säger Tor Borg, Analyschef på Byggfakta.
Det finns vissa skillnader mellan partierna, även om de inte är särskilt stora och förmodligen kan härledas till andra faktorer än politik. Sammantaget ser det ut som om det byggts mer, under mandatperioden, i de kommuner där Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och/eller Miljöpartiet suttit vid makten än i andra kommuner. Kommuner där Centerpartiet suttit med i styrelsen har byggt ungefär lika mycket som de där de inte sitter med. I botten hittar vi Sverigedemokraterna, men även Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och övriga partier (oftast lokala) hamnar under genomsnittet.
Men samtidigt kan topp och botten variera beroende på vilken sorts byggande som avses. När det till exempel gäller infrastruktur och anläggningar så ligger kommuner där Vänsterpartier ingår i styret, mycket högre än andra och byggandet av industrier, verkstäder och lager toppas av kommuner där Socialdemokraterna och/eller lokala partier är med och bestämmer. Bostadsinvesteringarna har varit högst i de kommuner där Liberalerna varit med och styrt men de andra partierna är inte långt efter. Lokalinvesteringarna toppas av kommuner där Miljöpartiet finns med i kommunstyrelsen, men återigen är de andra partierna inte långt efter.
– Det är svårt att härleda skillnaderna mellan kommunernas byggaktivitet till skillnader i det politiska styret. Den kommunala partikartan är mångfärgad med många olika sorters koalitioner både inom och över traditionella blockgränser, säger Tor Borg.