Så har energikrisen påverkat svenskarnas bostadspreferenser

Den statistiskt säkerställda undersökningen visar att 72 procent minskade sin energiförbrukning på grund av de höga priserna och risken för energibrist. Och det har gett bestående effekter. Hela 78 procent uppger att de tänker fortsätta med samma beteende även om priserna skulle sjunka och 83 procent uppger att energieffektivitet är viktigt eller mycket viktigt om de skulle flytta till en ny bostad.  

Det är redan idag fullt möjligt att skapa byggnader som ger mer energi än de använder, så kallade energipositiva byggnader. Solceller i fasad och på tak ger egenproducerad energi och gör det möjligt att producera mer energi än som går åt i byggnaden.  
– Hur mycket energi en byggnad förbrukar är starkt kopplat till dess gestaltning. Det handlar bland annat om byggnadens form och volym, hur vi optimerar ytorna, att dagsljuset utnyttjas, hur väl vi isolerar och vilka material vi väljer. Det gäller också att skapa förutsättningar redan i planeringen, så att det till exempel är möjligt att ta vara på solenergin mot södervända tak och fasader, säger Anna Graaf, hållbarhetschef på White Arkitekter. 
Nu finns också pilotprojekt för att utveckla hela områden som är energipositiva, till exempel i Järfälla kommun. 
I åldersgruppen 65–79 år har 82 procent minskat sitt hushålls energiförbrukning till följd av energikrisen. Bland 18–29-åringarna har endast 55 procent förändrat sitt beteende. Däremot tycker 80 procent eller fler av de svarande i alla åldrar att det är viktigt eller mycket viktigt med en energieffektiv bostad om de skulle flytta idag. 

Läs hela rapporten Den hållbara staden här.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av White Arkitekter mellan den 13–22 mars 2023. Den är statistiskt säkerställd och har 3 390 respondenter mellan 18–79 år ur Novus Sverigepanel.