Behovet av nya bostäder fram till och med 2033 beräknas till cirka 523 000 med en relativt jämn fördelning av behovet över hela tioårsperioden. Det betyder att det i genomsnitt behöver tillkomma 52 300 nya bostäder per år. Det är en markant minskning om man jämför med tre år tillbaka i tiden och minskningen beror till stor del på ett högt antal färdigställda bostäder de senaste åren. En annan förklaring till minskningen är att Statistikmyndigheten, SCB, har reviderat sin befolkningsframskrivning så att Sveriges befolkningsutveckling blir lägre än tidigare förutspått.
Boverkets senaste byggprognos indikerar att antalet färdigställda bostäder möter det tillkommande behovet de närmaste åren, vilket gör att bostadsunderskottet i närtid förblir oförändrat. Enligt Boverkets senaste byggprognos kommer knappt 40 000 bostäder färdigställas 2024 och för 2025 är prognosen att endast cirka 33 000 bostäder färdigställs.
Att SCB:s befolkningsframskrivning till 2033 är lägre än vad den var när Boverket gjorde sin senaste beräkning innebär att bostadsbyggnadsbehovet också kommer att vara lägre än i tidigare beräkning. Eftersom bostadsbyggandet 2023 översteg vad den faktiska befolkningsökningen under året motiverade, så innebär det att det ackumulerade underskottet av bostadsbyggande fortsätter minska. År 2023 beräknas underskottet motsvara drygt 151 000 bostäder.
Enligt Boverkets beräkning behöver det tillkomma 320 300 bostäder under perioden 2024–2033 för att enbart möta hushållstillväxten och avgående bostäder från bostadsbeståndet. Bostadsunderskottet är som tidigare nämnts drygt 151 000 bostäder. För att bostadsmarknaden ska kunna ses som välfungerande bör det alltid finnas en del lediga lägenheter. Detta kallar vi bostadsreserv och storleken på den utgör en procent av antalet hushåll 2033.
En stor del av det beräknade byggbehovet är koncentrerat till storstadsregionerna. Omvänt är det beräknade byggbehovet lågt, eller inget, i regioner med hög andel landsbygdskommuner som till exempel östra Småland och i Norrlands inland.
Boverket skriver på sin hemsida att framskrivningar och prognoser följs alltid av viss osäkerhet och det gäller inte minst befolkningsframskrivningar. Osäkerheten måste anses som särskilt relevant i dessa dagar. Den ekonomiska utvecklingen har hämmat hushållens konsumtionsmöjligheter och därmed även dämpat bostadsefterfrågan. Här är det viktigt att komma ihåg att denna byggbehovsberäkning baseras på ett rent demografiskt behov och det som byggs gör det på marknadsvillkor. Det gör att underskottet endast minskar om bostadsefterfrågan leder till en bostadsproduktion som överstiger det rent demografiskt tillkommande behovet.
Även om färdigställandet av bostäder har hållits uppe på relativt höga nivåer de senaste åren så signalerar de kraftigt minskande byggstarterna att vi de närmaste åren troligtvis kommer hamna i en situation där bostadsbyggandet i bästa fall når samma nivåer som den tillkommande befolkningen. Man har dock börjat se tecken på en vändning av påbörjandet av nya bostäder där bostadsbyggandet förhoppningsvis når botten 2024 för att sedan vända uppåt igen. Det låga påbörjandet av bostäder som vi sett under de senaste åren kommer dock bli kännbara i form av färre färdigställda bostäder under 2025 och 2026.
När det gäller bostadsbyggandets geografiska fördelning tycks marknaden hittills lösa produktionen väl då den absoluta majoriteten av bostäderna de senaste åren har producerats där det regionala behovet finns.
En stor utmaning är att få fram bostäder som är ekonomiskt överkomliga så att de behövda bostäderna också kan efterfrågas av de hushåll som i dag ofta har stora problem med att alls komma in och etablera sig på bostadsmarknaden, så som den unga generationen.
Om dagens och framtidens bostadsbehov inte kan lösas riskerar det att få stora negativa effekter såväl för de individer som drabbas som för samhället i stort, skriver Boverket.