Några av de viktigaste förändringarna i de nya bygglovsreglerna är att fasadändringar i större utsträckning blivit lovfria, att inredning av vindsutrymmen till bostäder kan tillåtas även där detaljplan tidigare förbjudit det, samt större frihet för lovfria komplementbyggnader och tillbyggnader.
Väg & Byggnad Harryson AB i Valdemarsvik gör både små och stora bygg- och anläggningsuppdrag och hjälper sina kunder från ritning till färdigt bygge. Entreprenadingenjören Albert Harryson har ofta upplevt myndighetsutövningen från kommunernas sida som lite av en flaskhals vid byggprojekt. Han välkomnar de nya bygglovsreglerna, men har haft svårt att få svar på exakt vad som gäller.
– Vi visste att de nya reglerna var på gång och hade projekt i höstas där vi övervägde att vänta till efter 1 december, men fick inga tydliga svar från kommunen om vad som var bäst, säger han.
I de projekt han arbetar med idag som ska vara bygglovsfria väljer han just nu att ändå gå via kommunerna för att vara på den säkra sidan.
– Tidigare har kommunen haft chansen att säga vad vi ska tänka på innan vi börjar bygga. Nu behöver vi tekniskt sett inte säga till innan i vissa projekt, men vi har rätt att efterfråga en förutsättningslös genomgång med kommunen. Jag som entreprenör känner en osäkerhet i dagsläget och ett ansvar inför mina kunder, så jag vill dubbelkolla att det blir rätt. Det finns alltid optimister inom byggbranschen som kanske bara kommer att köra på, men vi som har funnits i 52 år och vill finnas i 52 till, vill vara säkra på att vi gör rätt från början. Jag kommer inte att ändra mitt arbetssätt, utan förbereda så att kunden har alla dokument som behövs om kommunen beslutar sig för att göra en tillsyn senare, säger Albert.
Han har inte uppfattat någon ”bygglovseffekt” än på samma sätt som när ROT-avdraget höjdes.
– Jag tror inte att privatpersoner överlag har uppfattat den här ändringen än. Vi märkte däremot ett himla tryck med ROT-avdraget förra året, det känns som att det verkligen nådde ut till privatpersoner. Det fanns nog en del eftersatta behov efter lågkonjunkturen som fick folk att börja planera. Det känns som att isen tinade då och kunderna gjorde saker även om de inte omfattades av ROT – och den mentaliteten tycker jag att vi känner av än. Vi hade kunder som kom in i mitten av december förra året och ville göra ett ROT-jobb och när vi sa att det var omöjligt att få klart innan årsskiftet valde vissa ändå att gå vidare med planerna. Om den mentaliteten lever kvar tror jag snart vi kommer se en ökning även av tillbyggnader och komplementbyggnader, säger Albert.
Han tror också att bostadsmarknaden, med ett lågt bostadsbyggande under flera år och bostadsrätter som långt ifrån alla unga har råd med, kommer att påverka den här sortens byggnationer.
– Det känns som att de nya reglerna visar en mentalitetsskillnad, regeringen vill minska byråkratin för att få igång byggandet och underlätta för fler bostäder. När folk börjar inse att de kan bygga ett hus på tomten istället för att köpa bostadsrätter till sina barn tror jag vi kommer att se ett skifte. Min egen åsikt är att vi kommer att se fler generationsboenden inom 15 år, där vuxna barn bor kvar längre hemma. Och med tanke på hur individualistiska vi är i Sverige tror jag att många kommer att bygga fristående hus på tomten så att de ändå får något eget, säger Albert.
Läs också: Tre frågor om de nya bygglovsreglerna till bostadsminister Andreas Carlson.
Läs mer om de nya reglerna här.
Texten är skriven av ByggMaterials redaktion och hämtad ur nummer 2 2026 av tidningen.
