Ny rapport från SGBC: Så kan Sverige klimatanpassa den byggda miljön

Klimatanpassning har på kort tid blivit en viktig samhällsfråga. Nästan varannan svensk (44 procent) rankar klimatanpassning som ett av de tre viktigaste hållbarhetsområdena i Sverige. 

I SGBC:s nya rapport Från sårbarhet till motståndskraft – Så klimatanpassar vi den byggda miljön framgår att klimatanpassning inte längre kan behandlas som en framtidsfråga. Sverige har värmts upp snabbare än det globala genomsnittet. Extrem nederbörd ökar och konsekvenserna syns i form av skador på byggnader, störningar i samhällsviktig infrastruktur, stigande försäkringspremier och växande kostnader för kommuner och fastighetsägare. Under 2024 rapporterades omkring 19 000 naturrelaterade försäkringsskador i Sverige, med utbetalningar på drygt 1,1 miljarder kronor. 

– Klimatanpassning är inte en miljöfråga i marginalen. Det handlar om människors trygghet, fastighetsvärden, försäkringsbarhet och om hur robust vårt samhälle är när klimatet förändras, säger Lotta Werner Flyborg, vd på SGBC.

Rapporten identifierar fem strukturella hinder som bromsar klimatanpassningen; skev ansvarsfördelning, osäker finansiering, riskbedömningar av olika slag, krav som kommer in för sent i processen samt bristande uppföljning. 

Bland rapportens rekommendationer till staten finns att förtydliga ansvarsfördelningen, skapa långsiktiga finansieringsmodeller, införa statlig medfinansiering för stora klimatanpassningsinvesteringar, ta fram gemensamma riktlinjer för klimatscenarier och riskbedömningar samt inrätta en nationell effektuppföljning. Till kommuner, beställare och fastighetsägare rekommenderar SGBC bland annat att klimatanpassning byggs in tidigt i detaljplanearbetet, att krav ställs i markanvisningar och kommunala upphandlingar samt att klimatriskbedömning integreras i den löpande förvaltningen. 

– Det mesta av det som behövs är redan möjligt. Verktygen finns, men de används inte tillräckligt konsekvent. Vi behöver gemensamma och rimliga spelregler för ansvar, finansiering och uppföljning. Vi behöver också säkerställa att klimatkraven faktiskt får genomslag i färdiga projekt. Där kan certifiering och oberoende verifiering spela en viktig roll, säger Lotta Werner Flyborg.