Översyn av flyttskatterna vid bostadsbyte med målet att öka rörligheten på bostadsmarknaden

– Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar och fler ska kunna flytta när livet förändras. Då behöver det både byggas fler småhus och de bostäder som redan finns behöver användas bättre. Genom att se över flyttskatterna vill vi undanröja eventuella hinder som står i vägen för familjer som behöver ett större hem och äldre som vill flytta till något mindre, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

– Det är bra att en översyn görs av flyttskatterna för att hitta de bästa lösningarna. I uppdraget ingår därför att undersöka om alternativa utformningar av skatterna kan främja rörligheten och bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad säger Anders Ekegren, riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson för Liberalerna.

Hushållens vilja och möjlighet att flytta är avgörande för hur väl de kan anpassa sitt boende till ändrade förutsättningar. För att arbetsmarknaden ska fungera väl är det centralt att alla som vill ska ha möjlighet att flytta för att studera och arbeta. Den ekonomiska tillväxten gynnas av en hög rörlighet på bostadsmarknaden. Boendesituationen har dessutom en naturlig roll i familjeplaneringen. En hög rörlighet på bostadsmarknaden kan underlätta för familjer och äldre att anpassa sitt boende till ändrade förutsättningar.

Bostadsmarknaden kännetecknas generellt av höga transaktionskostnader och relativt låg rörlighet. Transaktionskostnaderna vid en flytt utgörs till stor del av sociala kostnader, eftersom bostaden utgör en central del av människors liv. Därtill kommer mer direkt mätbara kostnader, såsom kapitalvinstskatt och stämpelskatt. Transaktionskostnaderna kan sammantaget bidra till att människor bor kvar i sina bostäder trots att de önskar flytta. Lägre transaktionskostnader skulle kunna öka flyttbenägenheten och skapa flyttkedjor.

Regeringen har därför beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilken betydelse flyttskatterna har för rörligheten på bostadsmarknaden och utbudet av småhus. I uppdraget ingår även att undersöka om alternativa utformningar av skatterna kan främja rörligheten och bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad.

Utredaren ska även analysera och föreslå hur regelverket om en schabloniserad beräkning av anskaffningsutgiften vid avyttring av fastighet (stickåret) kan moderniseras med syftet att regelverket ska innebära en förenkling.

Regeringen utser Henrik Hammar till särskild utredare.

Uppdraget ska redovisas senast den 17 januari 2028.