– Vid ett krig händer framför allt två saker – människor skadas och dödas och saker förstörs. Det innebär både att mycket behöver byggas upp igen och att det behöver byggas nytt, säger Peter Haldén, som hade en uppskattad föreläsning för Stockholms Trävaruhandelsförening i höstas.
Han tittar på flera olika scenarier, allt från krig i omvärlden där Sverige inte drabbas direkt till ett scenario där Sverige drabbas av stor förödelse.
– I det första scenariot måste företagen ha beredskap att ha igång ordinarie verksamhet även om till exempel logistikkedjor rubbas. Det ser vi från Ukraina, att ekonomin måste fungera och landet måste få in pengar som cirkulerar. Även om det skulle bli krig kommer inte heller alla vara mobiliserade och det är psykologiskt viktigt att folk har ett jobb att gå till, säger Peter.
Om Sverige skulle drabbas av direkt angrepp behöver man både bygga nytt och bygga upp det som raserats, såväl under själva kriget som efter att det är avslutat.
– Att försöka räkna ut exakt vad som kommer att hända går inte. Däremot kan man tänka på vad som är våra sårbarheter. Här i Sverige gillar vi till exempel att bygga med stora fönster och glasfasader, och glas går sönder. Det är en väldigt konkret sårbarhet där man till exempel kan förbereda sig genom att ha OSB-skivor i lager.
Vid en kris eller ett krig kan man också bli tvungen att bygga sådant man inte bygger normalt, som till exempel skyddsrum, fältsjukhus och tillfälliga bostäder.
– Där måste man få upp något snabbt. Jag är nog stans sämsta byggare, men det finns många med specialistkunskaper som kan hjälpa till för att bygga med det vi har, och tänka att ”så länge vi har det här och det här hemma klarar vi att bygga det här”. Här tror jag det är oerhört viktigt att man törs mobilisera utifrån sin egen fantasi och inte sitter och väntar på att Försvarsmakten eller Länsstyrelsen ska komma med en önskelista på vad som behövs. På 60- och 70-talen litade man på att staten löste allt, varje regemente hade de skruvar och batterier som behövdes och det fanns ett enormt civilförsvarssystem, men så är det inte idag.
Att se näringslivet som en del av totalförsvaret är inget det forskats så mycket på, och många tänker nog framför allt på försvarsindustrin när man pratar om ämnet.
– Men det är väldigt många aktörer som behöver hjälpa till för att skapa ett motståndskraftigt, resilient, samhälle.
Vad kan man då göra själv som företagare inom till exempel bygghandeln?
– Jag tror man kan börja ta kontakter så att man väcker tanken hos kommunen och frivilligorganisationer. Man kan räcka upp handen och säga ”vi finns här och vi har en sjutusan till brädgård”. Vi behöver hjälpas åt att sprida nätverks- och samverkanstänket. Det finns till exempel säkerhetschefer i alla kommuner, man kan börja prata med dem och med sina branschkollegor om vad man kan göra tillsammans, det är ett viktigt och enkelt steg att ta, säger Peter.
En annan väldigt viktig sak är att se över sina egna skyddssystem.
– Har man till exempel en brädgård ska man dubbelkolla sitt brandskydd, men krig sker också mycket i cybervärlden nu för tiden. Många har lejt ut sin IT-säkerhet, men man bör granska sina egna cybersystem och till exempel kolla över var man har sina servrar och om man har backuper.
Man bör också se över hur verksamheten skulle fungera utan uppkoppling.
– Man ska börja ifrågasätta det man tar för givet, som vad man ska göra om kassan inte fungerar eller om lagersystemet inte uppdateras. Man behöver inte bygga upp hela säkerhetssystem som vissa större aktörer har där man bara trycker på en knapp så aktiveras reservsystemet, men höja medvetenheten för den här typen av sårbarhet och komma bort från mentaliteten att ”det händer inte mig”.
Peter tipsar också om att öka sin krisberedskap genom att fundera på enkla lösningar.
– Avlopp är till exempel en kritisk sårbarhet vid en kris och krig, det blir väldigt kämpigt om avloppssystemet inte fungerar. Jag säger inte att alla måste ha 50 000 förbränningstoaletter på lager, utan kanske ha funderat på några ”Pettsson och Findus-lösningar” – vad kan en duktig snickare eller VVS-tekniker sätta ihop något tillfälligt av? Man kan ju inte lagerhålla allt men kanske fundera på vad man kan använda för att bygga enkla varianter.
En tydlig lärdom man dragit från Ukraina är att många olika kompetenser behövs när ett samhälle är under angrepp.
– Där ser man också att Ryssland har rutin på att angripa hela samhällen på bred front – förskolor, sjukhus, reningsverk och elcentraler – samtidigt som den reguljära armén slåss. Jag tror därför det är bra att inte vara anonyma för varandra – det finns saker som jag kan och andra som jag absolut inte kan och där måste de med andra kompetenser in. Det är lättare i mindre kommuner, men har man oavsett var man bor haft ett möte med kommunens säkerhetschef, den lokala hemvärnschefen och sjukhusdirektören så man känner till varandra är det lättare att dra nytta av varandras kompetenser senare om det behövs.
Läs mer om byggberedskap här.
Texten är skriven av ByggMaterials redaktion och hämtad ur nummer 1 2026.
