Ett viktigt årtal för tryckimpregnerat virke är 2004. Då förbjöds så kallade CCA-medel (blandning av koppar, krom och arsenik) som träskydd.
De träskyddsmedel som används i Sverige i dag är godkända av Kemikalieinspektion och EU:s biocidförordning. Den tryckimpregnerade vätskan består av kopparsalter, samma ämnen som finns i båtbottenfärger för algbekämpning. I grunden är koppar en livsnödvändig metall för både människor och natur, men i för höga halter är den giftig för vattenlevande organismer. I den vätska som används för tryckimpregnering går det år mindre är fyra gram koppar per löpmeter virke.
– Ett ändamålsenligt träskyddsmedel som används enligt Nordiska Träskyddsrådets kvalitetssystem och märks med NTR har en teknisk livslängd på 25-30 år, eller mycket längre om det är byggt på rätt sätt. Sett ur ett livscykelperspektiv så är tryckimpregnerat virke det som ger minst miljöpåverkan av motsvarande alternativ på marknaden, påpekar Fredrik Westin.
Överbliven arsenik
Impregnerat träskyddsmedel har en historik som går tillbaka till 1850-talet när kemikalier sprutades in i slipers vid byggnation av järnvägsräls. Sedan kom telefonin och elektriciteten där stolparna för ledningarnas behandlades på samma sätt för att motverka röta. På den tiden var det staten som ombesörjde impregneringen.
Det var först på 1930-talet som privata företag började arbeta med impregnering. Bland de första var gruvbolaget Boliden där överbliven arsenik från malmproduktionen användes som träskyddsmedel.
NTR världsledande
I slutet av 1960-talet blev samhället mer miljömedvetet. 1969 grundades både Naturvårdverket och Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB. Samma år samlades det Nordiska ministerrådet och bestämde att det skulle ske en samverkan kring forskning och bestämmelserna för innehållet i träskyddsvätska. Det ledde till att Nordiska Träskyddsrådet, NTR, bildades.
– NTR har varit världsledande i att ta fram riktlinjer för kemiskt träskydd och har även varit förebild för EU-standarden när den kom. NTR-systemet utvecklas ständigt och är öppet för alla träslag och metoder, upplyser Fredrik Westin.
Sluten process
Utfasningen av CCA-medel skedde på 1990-talet för att helt förbjudas 2004 och ersättas av kopparsalterna.
– Men det sker en ständig utveckling för att bli ännu bättre, både när det gäller miljö och kvalitet. Från att kemikalieinnehållet har varit lösningsmedelsbaserat är det i dag helt vattenbaserat. Det tränger ända in till kärnan i virket och fixeras där genom en kemisk reaktion, vilket gör att ingenting kommer ut i naturen. Impregneringen sker i en invallad och helt sluten process där spillet går tillbaka till produktionen. Tryckimpregnerat virke kommer från svenska skogar där träden tagit upp och bundet koldioxid ur luften. Detta sammantaget ger en minimal miljö- och klimatpåverkan över sin livstid, menar Fredrik Westin.
Olika klassificeringar
Han poängterar också hur viktigt det är med de olika NTR-klassificeringarna och rätt trä på rätt plats. Exempelvis så ska träskyddsklass NTR A användas vid kontakt med mark och sötvatten, NTR AB för trallbrädor ovan mark och NTR Gran till vindskivor, takläkt och panel som är speciellt utsatta för väder och vind.
Det går att stryka träskyddsmedel på obehandlat trä, vad är skillnaden?
– Kvalitetsmässigt blir det sämre eftersom träskyddet inte tränger in i virket och skyddar mot röta, utan lägger sig på ytan. Ur miljösynpunkt innebär det att träskyddsvätskan hamnar i naturen efter ett par år (av väder och vind), vilket inte är bra.
Tryckimpregnerat material kan målas eller oljas, men det påverkar inte hållbarheten mot röta i någon större omfattning. Det är mer ett sätt för att skydda ytan från uttorkning och sprickbildningar, och för att det ska se bra ut.
Helt obehandlat trä håller inte längre än cirka 4-5 år om man inte väljer en högkvalitativ kärnfura som kan hålla upp till 8-10 år enligt Fredrik Westin.
– Det behövs inte bara nytt trämaterial när det ska bytas, utan nya spik med mera som också har påverkan på miljön. Att ersätta tryckimpregnerat med andra material som exempelvis betongplattor eller plastkomposit är heller inte en miljömässigt bra lösning, säger Fredrik Westin.
När det tryckimpregnerade virket har tjänat ut ska det lämnas in på särskild plats på kommunens återvinningsstation där det används för energiåtervinning. Det nya tryckimpregnerade virket är inte farligt avfall men är svårt att skilja från det tidigare CCA-impregnerade virket som är klassat som miljöfarligt avfall. Detta inte att vara utfasat förrän efter 2030 enligt Avfall Sverige som är kommunernas branschorganisation för avfallshantering. Så tills vidare lämnas allt tryckimpregnerat på samma plats.
Fakta:
Impregnerat trä är virke som genom vakuum/övertrycksprocess pressar in impregneringsvätska, företrädesvis innehållande kopparsalter, genom virkets splintved och fixeras inne i cellerna. Detta för att motverka röta som uppkommer när virke används utomhus i fuktiga miljöer. Det är kopparn som ger träet dess gröna färg och idag används enbart träskyddsmedel godkända av Kemikalieinspektionen enligt EU:s biocidförordning.
Allt virke som produceras i Norden hanteras också enligt Nordiska Träskyddsrådets (NTR:s) regler, ett impregnerat NTR-virke innebär att virket har en effektiv funktion och provning i fält i minst fem år. Själva impregneringen av virket görs alltid i en sluten och process för att inte spill ska komma ut till omgivningen. I Sverige är det bara impregnerad furu som används. Gran impregneras för vissa exportmarknader och till exempelvis panel, vindskivor och läkt.