Johan Jönsson har jobbat med obränd lera som byggmaterial på olika sätt i över tio år, och i sin nya roll som utvecklingschef på Brukspecialisten kommer han bland annat att leda deras nya marknadsområde för lera.
– Jag jobbade i kris- och konfliktområden i tio år och det var där jag fick upp ögonen för leran som byggmaterial, säger han.
Johan har tidigare bland annat jobbat på White Arkitekter för att utveckla deras storskaliga träbyggande.
– När jag ställdes inför problematiken med att trä brinner, är fuktkänsligt och ett för lätt material vilket kan ge problem med akustik och vindlaster frågade jag varför inte lera, som kan lösa allt detta och samtidigt har lågt CO2-avtryck, inte kräver kemikalier och är cirkulerbart i oändlighet, användes i träprojekten. Jag fick svaret att det inte fanns någon standard för lera i Sverige. Det gjorde det svårt att svara på kundernas frågor om materialet och många tyckte att osäkerheten var för stor.
Johan bestämde sig för att göra något åt saken – han sökte och fick medel från Stockholms Byggnadsförening för att starta processen med att utveckla standarder för lera som byggmaterial. SiS, Svenska Institutet för Standarder, utökade kommittén för Murverk och puts, som fick namnet Obränd Lera, murverk och puts och Johan blev ordförande. Fler aktörer anslöt och i mitten av februari kom den första svenska standarden för obränd lera ut – för invändig lerputs. Men det slutar inte där – steg två, av flera, blir en standard för lermurbruk.
– Standarden är viktig, framför allt för tillverkarna men även för resten av byggkedjan. Där det finns definitioner, tester och krav på materialet så att det blir samma sak i hantverkarens hink varje gång och materialet blir förutsägbart, säger Johan.
Intresset för att bygga med lera är stort, och flera stora byggprojekt är igång i Sverige.
I och med den nya standarden har även Brukspecialisten fyllt butikshyllorna med olika lerputs och lerskivor – och mer kommer.
Johan brukar jämföra leran med elbilar.
– Elbilarna har gått från jättetöntiga till hetast tack vare snygg design och teknisk utveckling. Det är lite samma med leran, man förknippade den med självbyggare, det var lite smutsigt och geggigt. Nu putsar Apple, Adidas, Swatch och Nike lera i sina butiker och Snapchats hela huvudkontor är putsat med obränd lera, och den börjar också komma upp på hyllorna i butikerna.
Och råmaterial är det ingen brist på – är det något det finns gott om i Sverige är det just lera.
– Till exempel har Trafikverket cirka åtta miljoner ton lera över som de inte vet vad de ska göra av. Det är sådana massor att de betalar miljonbelopp för att bli av med den, så kalkylen för att använda lera som byggmaterial borde gå ihop, säger Johan.
Men än så länge kan det bli dyrare att bygga med lera än med konventionella material.
– Råmaterialet i sig är billigare men man måste räkna in alla stegen i ledet – det handlar om att aktörer längs kedjan kan lägga på extra för att det är nytt på marknaden och att det kan behövas utbildning i hur man jobbar med det. Men materialet är väldigt förlåtande och lätt att lära sig så det är bara under en kort uppstartsperiod och flera aktörer har sagt att de kan ta på sig den kostnaden själva för att få de första referensprojekten.
Ett av problemen med obränd lera är att för storskaligt byggande är det lättast att använda sand som ballast och det jungfruliga uttaget av just det behöver minskas. Men Brukspecialisten, som även återbrukar tegel i stor skala, ser stora möjligheter att använda restströmmar från återbruket av tegel som ballast istället – en win win där avfall får nytt liv och man slipper utvinna ny sand. Tanken är att tillsammans med en svensk tillverkare och svensk lera ta fram ett lerbruk baserat på denna rest-ballast. Ett projekt som i skrivande stund är i slutfasen och förhoppningsvis resulterar i lerprodukter på hyllan hos Brukspecialisten till sommaren.
Texten är skriven av ByggMaterials redaktion och hämtad ur nummer 2 2025 av tidningen.
