Bygginvesteringarna vänder uppåt men nivån fortsatt låg

Sedan Prognoscentrets förra prognos i augusti 2025 har det makroekonomiska läget stabiliserats. Den tidigare höga osäkerheten har minskat, hushållens förtroende har stärkts och flera konjunkturindikatorer har vänt uppåt. Efter en period med en av Europas svagaste tillväxtutsikter går Sverige nu mot en av de starkaste prognoserna i regionen.

– Förutsättningarna för det svenska bostadsbyggandet ligger fortsatt i linje med våra tidigare bedömningar. Läget förbättras, men från mycket låga nivåer. Trots ökningen i produktionsstarter står bostadsutvecklarna inför betydande utmaningar, bland annat hushållens fortsatt avvaktande beteende och de höga byggkostnaderna, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.

År 2027 väntas antalet byggstartade bostäder uppgå till drygt 36 000 vilket är 48 procent fler jämfört med 2023 då bostadsbyggandet bottnade. Ökningen under prognosperioden sker dock från låga nivåer och bostadsbyggandet kommer inte tillbaka till samma höga nivåer som utmärkte perioden 2015-2022. 

Nybyggnationen av lokaler har sedan 2023 minskat från historiskt höga nivåer men väntas öka svagt under 2026. Trots att byggnationen i dagsläget är väsentligt lägre än under åren 2021-2023 är nivån ändå högre jämfört med det historiska genomsnittet.

– Flera stora industriprojekt bidrar till nybyggnationen. Samtidigt bedömer vi att politiskt drivna investeringar i rättsväsendet och Försvarsmakten kommer att stödja byggandet under hela prognosperioden. Dessutom innebär satsningar på datacenter en växande potential framöver, förutsatt att de utmaningar som rör energiförsörjningen kan lösas, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.

Återhämtningen inom renoveringar och underhåll av bostäder går långsamt. Det förändrade ROT-avdraget gav en tillfällig skjuts under 2025, men när subventionsgraden sänks igen 2026 dämpas förutsättningarna för en starkare återhämtning. Nästa år väntas ROT-marknaden för bostäder öka med knappt 3 procent, medan renoveringar och underhåll för lokaler bedöms stiga med knappt 2 procent. Uppgången drivs framför allt av renoveringsbehov inom skolor och vårdbyggnader samt en växande efterfrågan på energirenoveringar i linje med EU:s energieffektiviseringsdirektiv.