Företag som tillverkar byggprodukter måste i dag förhålla sig till ett flertal regelverk: EU:s byggproduktförordning, nationella krav, samt frivilliga miljö- och kvalitetsmärkningar. Utöver detta har privata aktörer – så kallade bedömningsföretag – fått en betydande makt över vilka produkter som anses vara "godkända" på marknaden, särskilt vid offentliga eller miljöcertifierade byggprojekt.
Problemet är inte bedömningarna i sig, utan hur dessa bedömningar går till. Många gånger kräver bedömningsföretag att produkter testas enligt egna tolkningar, med tester som redan genomförts enligt europeiska standarder. Det kan röra sig om kemiska analyser som inte är anpassade till materialets funktion, dokumentationskrav som saknar teknisk relevans eller miljöbedömningar som inte tar hänsyn till helheten. Konsekvensen blir förseningar, höga kostnader för att utföra testerna och i slutändan dyrare byggen.
Att byggkostnaderna ökar till följd av annat än själva byggandet är en problematik som Installatörsföretagen nyligen tog upp i en rapport. Omfattande myndighetskrav och höga avgifter leder till problem för hela byggbranschen.
Dessa tester medför även att svenska bedömningsföretag skapar ett slags informella nationella "särkrav". Det strider både mot tanken i EU:s inre marknad och riskerar att snedvrida konkurrensen. Utländska tillverkare, även inom EU, får svårt att komma in på den svenska marknaden eftersom de inte kan anpassa sig till varje nations egna bedömningssystem. Detta motverkar fri rörlighet för varor och ökar den administrativa bördan för producenterna.
Det är orimligt att en produkt som uppfyller EU:s kemikalielagstiftning och är CE-märkt enligt EU:s byggproduktförordning ska behöva genomgå en rad extra, kostsamma och ofta irrelevanta tester för att bli accepterad av svenska aktörer. Vi måste fråga oss till vilken nytta. För kunden innebär det inte någon ökad trygghet – bara högre priser och ett minskat produktutbud.
Vi efterlyser därför:
- Ökad transparens från bedömningsföretagen kring vilka krav som ställs och varför.
- Harmonisering av bedömningskrav med EU-standarder, så att dubbelarbete undviks.
- Oberoende granskning av bedömningsföretagens metoder och beslut, särskilt när de används som grund för offentlig upphandling.
- Tydligare gränsdragning mellan vad som är myndighetskrav och vad som är privata tolkningar eller affärsmodeller.
Det är hög tid att se över vilken roll dessa bedömningsföretag spelar – och vem som egentligen tjänar på deras existens i nuvarande form. Om vi vill ha en sund, hållbar och konkurrenskraftig byggmarknad måste vi sätta ner foten. Krav ska vara relevanta, proportionerliga och tydligt kommunicerade – annars blir de bara en kostsam bromskloss för en redan pressad byggbransch.
Johan Aspelin, vd Golvbranschen
Texten är en debattartikel och skribentens åsikter är hans egna. Vill du svara debattören eller har du en fråga du själv vill debattera? Skicka en text på max 3000 tecken och en högupplöst bild på dig själv (gärna liggande) till redaktionen@tidningenbyggmaterial.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra rubriker, korta i längre texter och ändra stavfel/grammatik eller felaktigheter/påhopp. Vi kan inte heller garantera att texten blir publicerad.