Byggbranschen står för cirka 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och drygt 40 procent av allt avfall. Mycket av avfallet kommer från byggnader som rivs, men mycket också från material som faktiskt aldrig används över huvud taget.
– Vi som jobbar med hållbart byggande får ont i magen av allt släng. Det är så onödigt, säger Ulla Janson som är forskare i hållbart byggande vid Lunds tekniska högskola och som i ett nytt projekt, "Inget spill till spillo" vill få bukt med problemet.
I projektet ska de industriella husproducenters spillflöden kartläggas, vilken kvalitet spillet har och, inte minst, vad som faktiskt kan byggas av det. Som en del i projektet vill forskarna jämföra resultatet med de spillfaktorer som anges i Boverkets klimatdatabas och vid behov ge förslag på uppdaterade siffror. I klimatdatabasen redovisas hur mycket som slängs som procentuella påslag, vilka kan bli mer verklighetsanknutna med hjälp av data från det nya projektet.
– Det sägs ibland att en femtedel av allt material slängs utan att någonsin komma till användning. Men det påståendet grundar sig på gamla siffror som behöver uppdateras. Jag tror att det är sammantaget högre, säger Ulla Janson.
Spillfaktorerna används idag när man gör klimatberäkningar vid byggprojekt. Siffrorna är inte bara gamla utan också även osäkra eftersom de bygger på företagens egna data om spillflöden som ofta är affärskänsliga. Med bättre överblick skulle en stor del också kunna återbrukas, enligt forskarna.
– Resultaten behöver kunna redovisas aggregerat och anonymiserat eftersom företagens egna spilldata kan vara affärskänsliga, säger Oskar Ranefjärd, som också är forskare i hållbart byggande.
Ibland saknas rutiner för att hantera materialet. En annan del är att det är så pass billigt med material vilket bland annat leder till att arbetskostnaden för att ta vara på spill snabbt blir högre än att använda en ny produkt.
– På ett bygge jag besökte valde man att slänga en halvfull förpackning av gipsplattor i stället för att bära ner dem till våningen under där de behövdes. Kostnaden för arbetstiden som krävdes för att bära dem översteg helt enkelt kostnaden för materialet som skulle kunna sparas, säger Ulla Janson.
Andra skäl till att byggmaterial slängs kan till exempel vara att det levereras i fel färg, storlek eller träslag och att det kostar för mycket tid och pengar att skicka tillbaka. Delar av tillsågade brädor och skivor som inte passar någonstans slängs också ofta.
Projektet innehåller flera konkreta forskningsfrågor: Var sker spillet och hur kan det lokaliseras? Vilka materialflöden finns och hur kan materialet praktiskt tas tillvara? Vilka krav finns från myndigheter gällande att bygga med spill?
– Till exempel kan det bli svårt att söka bygglov när exakta material, färger och uttryck inte är kända från början. När vi bygger hus av spillmaterial beror ju färg och utseende på vilka material vi får tag på just då, säger Oskar Ranefjärd.
Projektet "Inget Spill till spillo" är ett av sju projekt som ingår i Geografiskt omställningslabb nordöstra Lund. Projektet genomförs i nära samarbete med trähusindustrin och flera industriella husproducenter.
Omställningslabbet är en test- och utvecklingsmiljö där nya idéer prövas i verkliga förhållanden, med inriktning på cirkulärt byggande, hållbar mobilitet och urbana kvaliteter. Erfarenheter och lärdomar från arbetet ska både bidra till Lunds lokala omställning och spridas nationellt och internationellt som skalbara modeller för hållbar stadsutveckling.
Läs mer om omställningslabbet och vilka delprojekt som ingår på Lunds kommuns hemsida: Lunds omställningslabb