Texten är ursprungligen publicerad i Altinget.
När bostadsmarknaden fungerar väl kan människor arbeta, studera, bilda familj och etablera sig i olika delar av landet. Så ser det inte ut i dag. I många växande regioner är bostadsbristen stor, byggtakten har minskat och trösklarna in på bostadsmarknaden är för höga – särskilt för unga och hushåll med svag ekonomi.
Fler måste våga flytta
För att få ökad rörlighet på bostadsmarknaden behöver vi få igång flyttkedjorna. Då kan de som bor i en för stor bostad hitta ett mer anpassad boende, barnfamiljerna kan flytta in i villorna och lägenheter kan frigöras för förstagångsköparna.
Men den höga reavinstskatten är en bromskloss, vilket gör att många drar sig för att sälja. Det handlar inte bara om bostäder – det handlar om framtidstro. Om att ge unga människor möjlighet att forma sina liv. Om att göra det enklare att flytta när livet förändras.
Det är lätt att fastna i debatten om nyproduktion och antalet påbörjade bostäder. Men vi får inte glömma att Sveriges största potential ligger i det redan befintliga beståndet – som nyttjas långt ifrån optimalt. Därför är rörligheten på bostadsmarknaden så viktig. Vi vill se en modern bostadspolitik som sätter människor i rörelse. Vår förhoppning är att bostadspolitiken blir en viktig fråga i slutspurten i valrörelsen.
42 miljarder kronor till statskassan
Enligt Boverket flyttar unga betydligt oftare än äldre. Flest antal flyttar sker fram till dess att man flyttar ihop med någon, och när man skaffar barn sker ofta ytterligare någon flytt. När barnen har börjat skolan flyttar de flesta väsentligt mer sällan. Benägenheten att flytta har gått ner för åldersgruppen 20–24 medan den har ökat för 25–29 och 30–34 vilket pekar på att etableringen på bostadsmarknaden och familjebildandet går uppåt i åldrarna.
Stora skatteinbetalningar innebär att boendet blir dyrare för alla parter, vilket är en bromskloss för en fungerande bostadsmarknad
Staten får stora intäkter från reavinstbeskattning vid försäljning av bostäder, men också från så kallade stämpelskatter. För år 2025 låg dessa intäkter till staten på sammanlagt 42 miljarder kronor. Året dessförinnan rörde det sig om 38 miljarder.
Jämför vi med statens totala skatteintäkt för 2025 på 1366 miljarder, kommer en ansenlig del från bostadsmarknaden. Stora skatteinbetalningar innebär att boendet blir dyrare för alla parter, vilket är en bromskloss för en fungerande bostadsmarknad.
Sänk reavinstskatten
Till den kommande regeringen föreslår vi en översyn av både reavinst- och stämpelskatten. Vi föreslår att reavinstskatten sänks till 10 procent för den som har ägt sin bostad i minst tre år och att det sedan skulle ligga på den nivån oavsett hur länge du har ägt din bostad. Det skulle frigöra attraktiva bostäder, minska inlåsningen och få fart på flyttkedjorna. Även stämpelskatterna bör ses över, om de minskar går kostnaden för nyproduktion ner betydligt.
Bostadsmarknadens primära uppgift bör vara att förse medborgare med bra bostäder till rimliga priser, inte att vara en garant för stabila skatteintäkter till staten.
Monica Björk, vd Byggmaterialhandlarna
Detta är en debatterande text och skribentens åsikter är hennes egna. Vill du svara debattören eller har du en fråga inom byggsfären du själv vill debattera? Skicka en text på max 3000 tecken och en högupplöst bild på dig själv (gärna liggande) till redaktionen@tidningenbyggmaterial.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra rubriker, korta i längre texter och ändra stavfel/grammatik eller felaktigheter/påhopp. Vi kan inte heller garantera att texten blir publicerad.