Hos miljöföretaget Ragn-Sells tillhör ord som återvinning, hållbarhet och cirkulär ekonomi de mest vanligt förekommande.
De skulle behöva spridas vidare i både betydligt större och snabbare utsträckning till alla bolag inom bygg- och fastighetsbranschen.
– Tillverkning och användning av nya produkter står för nästan hälften av alla koldioxidutsläpp i världen, vilket förstås är skrämmande siffror som är i akut behov av förändring, menar Camilla Sonnentheil.
Ragn-Sells hjälper byggbolag under hela byggprocessen. Ända från provtagning och vattenrening vid markarbetet – till bemanning, containertjänst och annan avfallslogistik på bygget.
– Men för att nå ett mer hållbart samhälle räcker det inte att vi som återvinningsbolag kommer in en bit in i processen och tar hand om olika sorters avfall. Alla parter måste vara med och bidra – från fastighetsägarna till arkitekter och byggbolagen. Fastighetsägarna har ett stort ansvar från första led – både vad gäller rivning av befintliga fastigheter till nyproduktion. Och arkitekterna måste tänka på det när de ritar upp den nya byggnaden, att exempelvis använda återvunna fönster. Det handlar om att alla är med i samma tankebanor.
– Men för att få det cirkulärt på riktigt krävs också att företagen köper in komponenter och material som är tillverkade av materialåtervunna råvaror. Det räcker inte att vi materialåtervinner avfallet om det inte finns en efterfrågan på att använda det i produktion av nya varor sedan.
Hur kan man ta vara mer på byggmaterial vid rivningar?
– I stället för att bara jämna rivningsobjektet med marken behöver fastighetsägaren se till att det först genomförs en grundlig inventering på vilka material som går att återbruka eller återvinna. Genom att riva med försiktighet kan det sedan gå att använda exempelvis tegelstenar, betongelement eller fönster igen.
Upplever du att många inte tror eller vet hur mycket som egentligen går att återbruka eller återvinna?
– Ja, absolut. Det finns ju även en hel del olika plaster som går att återvinna. Det är ett väldigt lätt material, men som samtidigt ändå tar mycket plats. Där kan det vara en utmaning att ha flera olika sorters behållare att sortera dem i, en utmaning som byggare behöver brottas med.
Sedan finns det ju sådant som inte går eller ska återvinnas.
– Det kan vara material med skadlig risk för hälsa och/eller miljö – som antingen måste förbrännas eller deponeras. Om det förbränns blir det ändå till värme eller energiåtervinning.
Hur bokar man hämtning av material som ska återbrukas och hur går Ragn-Sells sedan till väga för att återbruka/återvinna materialet?
– Sådant som ska återbrukas måste identifieras innan rivning. Om man tar till exempel tegel behöver prover tas på det i förväg för att bestämma hur det ska tas om hand vid återbruk. När det gäller återvinning kommer Ragn-Sells och kunden överens om detaljerna med hämtning i och med avtalsstart.
Var körs det när det har hämtats och hur används det sedan?
– Beroende på vilket material det är hanteras det på olika sätt på våra anläggningar eller på en samarbetspartners anläggning. Det används i produktion av nya varor.
Sverige är ju ganska dåliga på återbruk på byggsidan. Det finns inte så många konkreta exempel i dag - mer än Bruksspecialisten som återvinner tegel. Hur kan man jobba för att få till en förändring?
– Det finns en hel del utmaningar med återbruk. Det krävs till exempel inventeringar redan i planeringsstadiet och en plan för hur olika saker ska återbrukas. Det är många aktörer med i hela den kedjan som måste hjälpas åt för att få till återbruk.
Hur fungerar återvinning av gips där man tar gammalt gips och gör till nytt?
– Den insamlade gipsen från exempelvis ett bygge körs till en anläggning som separerar pappret och gipset från varandra. Gipset går sedan vidare till en producent av gipsskivor som använder det som råvara i sin tillverkning. Det viktiga är att gipsen inte är för fuktig, det vill säga inte stå utomhus otäckt i regn eller att det har för mycket reglar och sådant kvar.
Hur stora kan besparingarna bli för företagen och klimatet?
– Jag kan inte säga några siffror, men helt klart blir det en markant skillnad vad gäller båda delarna. Att kasta allting i samma container blir alltid dyrare för företagen. Om de delar upp materialen i olika behållare/containers får de pengar tillbaka för bland annat wellpapp. Annars blir det enbart en kostnad. Ju renare avfallsströmmar, desto lägre behandlingsavgift blir det per kilo för avfallet.
Hon tillägger:
– Även om det går åt många fler containers, vilket ger fler transporter, innebär det lägre koldioxidutsläpp i slutändan. Till och med om det är långa transporter runtom i Sverige. Genom att sortera bidrar man verkligen till klimatförbättring. Många gånger innebär det även en lägre kostnad.
Den 1 augusti 2020 togs en ny avfallsförordning i bruk – vad är viktigast i den?
– Att företagen som river och bygger måste sortera material i ett visst antal fraktioner – som gips, glas, plast och trä. På Ragn-Sells har vi tagit fram återvinningslösningar för många olika fraktioner. Sedan hamnar de på olika ställen för att återvinnas och skapas till en ny produkt.
Hur kan bygghandeln hjälpa till att skynda på processen med att öka andelen återbruk och återvinning i Sverige?
– Genom att köpa in material och produkter som är tillverkat av återvunnit material i stället för sådant som enbart är tillverkat av jungfruliga råvaror. Då ges chansen till konsumenter att köpa detta och vara med och bidra till ett mer hållbart samhälle. Efterfrågan finns helt klart, framhåller Camilla Sonnentheil.