I Ørestad, en stadsdel mellan Köpenhamn city och Köpenhamn flygplats, ligger en radhuslänga med 20 radhus som till övervägande del är byggt av återbrukat byggmaterial.
Projektet kallas Upcycle Studios och har skapats av arkitektfirman Lendager Group, en byrå med stark profilering mot hållbart byggande. Återbruk av byggmaterial är något som poppar upp lite här och var i Danmark. Detta utan att det finns några statliga bidragsstimulanser som ger extra skjuts. Materialet Lendager Group återanvänder kommer främst från rivningar och industriavfall.
– Det är ganska lätt att få tag i återvunnet material om det handlar om mindre konstruktioner som en vanlig villa. I ett större projekt är det däremot en enorm utmaning, säger Esben Pedersen, kommunikationsansvarig på Lendager Group.
Återbrukad cement
I Ørestadsprojektet är betongelementen byggda med återbrukad cement från Köpenhamns tunnelbana. Gjutningen skedde på plats av ett företag som är specialiserade på den tekniken. Det har också använts mycket träavfall, bland annat till samtliga golv och en del innerväggar. Fönsterglasen är till 75 procent återvunna från gamla industri- och bostadsbyggnader och här används en speciell återvinningsteknik som skapats av Lendager Group.
– Fönstren är sammansatta två och två i fyra glasskikt. De är lika energieffektiva som ett modernt treglasfönster. Det blir 100 procent materialbesparing och 97 procent koldioxidbesparing på glaset, berättar Esben Pedersen.
Återbruket synliggörs i husens karaktär eftersom betongen i många fall lämnats rå, det gäller såväl inomhus som utomhus. Det är ett estetiskt medvetet val, men också ett sätt att dra ned på materialanvändandet.
Vad är skillnaden när ni skapar en byggnad med återbrukat material, jämfört med nytt byggmaterial?
– Normalt skapar arkitekten en design och letar därefter upp materialen. Vår metod bygger på att vi identifierar vilka material som finns tillgängliga och därefter startar vi designprocessen. Men självklart är designen lika viktig som materialen. Om byggnadens funktion och utseende inte är estetiskt acceptabelt kommer den inte att stå kvar länge och då blir det i stället större miljöpåverkan.
Hur ser kostnadsbilden ut i ett projekt med återvunnet byggnadsmaterial?
– Kostnadsstrukturen är annorlunda. Materialet blir billigare, men själva återvinningsprocessen innebär mycket manuellt arbete. Vårt mål är att vara kostnadsneutrala. För att lyckas krävs en kund som är villig att ta på sig risken, entreprenörer som är villiga att implementera nya metoder samt en arkitekt som är villig i att engagera sig i material och processer.
Hur mycket koldioxid sparas genom återbruket?
– Vi har inga exakta uppgifterna än, men mer än 50 procent under byggnadens livstid kan vi lova.
Inte så långt från Upcycle Studios ligger Ressourcerækkerne (Resursraderna på svenska). Det är ett annat recycling-projekt som ritats av Lendager Group och består av 63 lägenheter och 29 radhus med allt från tvårummare till sexrummare för att få så blandad bebyggelse som möjligt. Det man slås av är fasaderna av återanvänt tegel som bland annat kommer från olika Carlsbergfabriker.
Skär ut tegelblock
Tegel är det byggmaterial som lämpar sig bäst för återbruk. Men att återvinna tegel är inte helt enkelt eftersom det murats med cementbruk sedan lång tid tillbaka. Det har därmed varit svårt att lossa tegelsten för tegelsten.
Därför har Lendager Group utvecklat en egen teknik där man vid rivning av gamla tegelbyggnader skär ut block som är en kvadratmeter stora och förstärker dessa med cement på baksidan. Fasaden på husen i Ressourcerækkerne-projektet ser därmed ut som ett lapptäcke, vilket ytterligare förtydligar att det här är ett projekt byggt på återanvänt byggmaterial.
Huruvida det skulle kunna vara en affärsidé för byggmaterialhandeln att sälja material från rivningsobjekt är en fråga som Esben Pedersen inte kan svara på.