Att bedragarna är snabba att anpassa sig gör att man som företag måste ha ett annat säkerhetstänk idag än för bara några år sedan, till exempel när man tecknar avtal med nya leverantörer.
– Det räcker inte med en enkel googling utan man måste titta på företaget i stort. Hur länge har styrelsen suttit, har företaget en adress eller är det skrivet på en postbox? Man bör också göra en kreditupplysning där man tittar några år tillbaka, säger Nina Jelver.
Hon tipsar om Svensk Handels varningslista. Där hamnar företag som uppfyller vissa kriterier som Svensk Handel satt upp, och man kan också själv anmäla företag.
– Det ska förhoppningsvis ha en förebyggande effekt att listan kommer upp om man googlar företagsnamnet, och det kan också komma upp en flaggning när man ska betala in pengar till företaget, säger Nina.
Bluffakturor eller vilseledande avtal är fortfarande ett problem för många företag.
– Förr var det vanligast med rena bluffutskick, men nu ser vi mycket avtalssigneringar. Då ringer bedragarna upp när någon sitter lite dåligt till och vill få dem att signera ett avtal via telefon. Det är ofta långa, dyra avtal eller mobilabonnemang där de säger sig företräda den befintliga operatören men sedan kan man ha tecknat avtal med ett helt annat företag. Det kan handla om hela företagets telefonabonnemang så det kan vara stora belopp, säger Nina.
Så kallade vd-bedrägerier blir också vanligare. Det går ut på att någon mejlar ekonomiavdelningen en faktura, ofta på flera hundra tusen.
– Många ifrågasätter ju en sådan faktura, men bedragaren skickar ut ett mejl ungefär samtidigt som ser ut att komma från företagets vd där det står att det kommer att komma en faktura som ska betalas skyndsamt, vilket gör att många tror att fakturan är riktig. När man sedan upptäcker att mejlet inte kom från vd:n är pengarna redan borta, säger Nina.
Företag med webbhandel kan råka ut för att bedragare gör en dubblett av deras webb så att konsumenterna som klickar på en annons tror att de kommit in på rätt sida.
– När de sedan lägger beställningen får bedragarna både kundens pengar och kontouppgifter. Dessutom skadar det företagets varumärke, säger Nina.
Men det förekommer också fortfarande fysiska bedrägerier inom handeln. Det kan handla om att kunder byter streckkoder på en vara eller plockar på sig en vara i butiken som de sedan försöker göra en retur på utan kvitto.
– Men bedrägerierna finansierar stora delar av den grova organiserade brottsligheten och de kriminella förstår att det är inom cyberkriminaliteten som mest pengar finns idag. Till exempel blir ransomware, där man krypterar hela eller delar av en verksamhets IT-system med skadlig kod och kräver en lösensumma, vanligare. Det är a och o att utbilda personalen regelbundet om hur man kan skydda sig, och även tänka på grundläggande saker som att ha bra lösenord och inte klicka på okända länkar, säger Nina.
Exempel på bedrägerier
Fysiska i butik – byte av streckkod och retur av varor tagna direkt från butiken
Faktura- och avtalsbedrägerier – telefonsignering av kostsamma avtal, bluffakturor och ”vd-bedrägerier” där ett mejl som ser ut att komma från företagets vd uppmanar en anställd att betala en faktura
Cyberbedrägerier – ransomware där ett företags IT-system krypteras och en lösensumma begärs, nätfiske där bedragare vill komma åt dina uppgifter och kopior av webbshopar där kunderna luras på pengar och kontouppgifter
Här hittar du Svensk Handels varningslista.
Texten är hämtad ur nummer 4 2024 av tidningen ByggMaterial.