Sverige och världen håller på att förändras. Om temperaturerna fortsätter att stiga förutspår FN:s klimatpanel IPCC att vattennivåerna kommer att höjas och att vädret kommer att bli mer extremt. Påföljderna kan bli olika runt om i världen. I Sverige är det upp till varje kommun att bedöma de största riskerna lokalt och att arbeta förebyggande vid planering av ny bebyggelse. En kommun som ligger i framkant inom klimatanpassning är Göteborgs Stad.
– Klimatanpassning har snabbt blivit en fråga som engagerar. Framför allt frågan om värmestress har på bara några år gått från ”ska vi göra det här” till ”hur ska vi göra det här”, säger Anna Svensson, planeringsledare inom klimatanpassning på Göteborgs Stad.
Kommunens klimatanpassningsplan för 2024-2026 fokuserar på att skydda liv och livsmiljöer samt att säkra ekonomiska värden, bland annat genom att säkra byggnader mot översvämningar och värmeböljor.
– Våra analyser och bedömningar visade att översvämningar och värmeböljor är de risker vi behöver ta hand om här och nu. Översvämningar vid kraftiga skyfall har drabbat oss ett flertal gånger. Skyfallsanpassning kan å ena sidan handla om att säkra byggnader så att de inte blir översvämmade, å andra sidan om att se till att byggnader klarar av att bli översvämmande, säger Anna Svensson.
Även när det gäller värmeböljor har Göteborgs Stad märkt av effekter.
– I Sverige längtar vi efter sol och värme, vilket gör att vi sällan förknippar värmeböljor med risker. Men vi på kommunen behöver tänka på att det ska finnas tillräckligt med skugga för att undvika värmeslag, särskilt på skolor, förskolor och äldreboenden, säger Anna Svensson.
I våras införde Folkhälsomyndigheten dessutom riktlinjer om att inomhustemperaturen sommartid bör vara max 26 grader. Anna Svensson förklarar att det kan bli en allt större utmaning med åren.
– Ett sätt att kyla ner byggnader är att förse dem med mycket skugga. Många kanske ser kylaggregat inomhus som en lösning, vilket kräver energi som i sig kan skapa fler problem än det löser beroende på vilket energislag som används. Det blir knepigt om vi i slutändan använder lösningar som bidrar till ökade utsläpp av CO2.
Översvämningsrisk även i Sveriges inland
Några som har arbetat med klimatanpassning relativt länge är Ljusdals kommun i Hälsingland. Viktor Svensson, planingenjör på kommunen, berättar att de precis som Göteborgs Stad har identifierat extremväder och stigande vattennivåer som de främsta riskerna.
– Klimatrelaterade risker blev en realitet för oss under 2015. Vi arbetar främst med att säkra upp för skyfall och förhöjda vattenflöden i älven Ljusnan. I det ingår allt från planering av vattenavrinning till att göra byggtekniska åtgärder, som att isolera mot värme och kyla, säger han.
Klimatanpassning har kommit att bli en faktor i varje byggprojekt som kommunen genomför.
– Jag har själv gjort detaljplaner för byggnader nära Ljusnan. I vissa fall är det reglerat vad man ska ha för minsta golvnivå och det finns även fall där man inte får ha källare, berättar Viktor Svensson.
Byggnader med samhällskritiska verksamheter, som sjukhus, skolor och försvarsanläggningar har ännu större säkerhetsmarginaler.
– Samhällsbärande funktioner placeras på strategiskt bra platser, där risken för översvämningen är liten. Det ger både hängslen och livrem, säger Viktor Svensson.
Vilka är de bästa byggmaterialen att använda ur klimatsäkringssynpunkt?
– Vi favoriserar aldrig byggmaterial utan baserar främst våra materialbedömningar på vad som passar bäst in i landskapsbilden. För att bidra till att minska klimatpåverkan framåt har vi dock tagit fram en träbyggarstrategi som lär antas inom kort. Limträ är ett exempel på material som är både klimatvänligt och hållbart i längden, vilket gör det lämpligt att använda vid klimatanpassning, säger Viktor.
– Jag är inte expert på byggmaterial men med de klimatförändringar vi ser gissar jag att det blir mer fokus på material som tål värme och fukt. Det gäller även växtval, vi behöver växter som klarar både torka och skyfall, säger Anna.
Hur brådskande är det att klimatsäkra befintliga och nya byggnader?
– Oerhört. Man vet aldrig när nästa stora skyfall kommer och arbetar man inte proaktivt får man lida av konsekvenserna, säger Viktor.
– Det är brådskande. Det vi ser hända runt om i Sverige med översvämningar, skyfall, värmeböljor, är det nya normala. Det är viktigt att frågan tas på allvar och arbetas aktivt med i alla stadens verksamheter. Nu jobbar vi med klimatanpassningsplan 1.0, där vi också fokuserar på att hitta gemensamma kunskapsunderlag och analyser samt arbetssätt och prioriteringar för att hitta de mest effektiva lösningarna. Det kan handla om fysiska lösningar men också om information och beredskap, säger Anna.
Hur kan bygghandeln bidra till klimatanpassningsarbetet?
– Alla olika parter i byggbranschen behöver vara med och ta ansvar i att forma framtidens klimatneutrala och klimatanpassade byggnader, till exempel genom att erbjuda innovativa och hållbara materiallösningar som matchar ett framtida klimat. Lika viktigt som att klara ett förändrat klimat är att byggmaterialen är klimatneutrala och inte bidrar till utsläpp av CO2. Om vi inte kan få ner utsläppen får vi ännu större utmaningar med klimatanpassningen, avslutar Anna.
För- och nackdelar med olika material
Alla byggmaterial har egenskaper som gör dem mer eller mindre lämpliga för användning vid klimatanpassning. Boverkets rapport ”Bygg för morgondagens klimat” lyfter ett antal för- och nackdelar.
Betong
Fördelar: Hög hållbarhet och lång livslängd, särskilt med rätt betongkvalitet och täckskikt. Betong är relativt motståndskraftig mot frysning och koldioxidangrepp om den är korrekt behandlad.
Nackdelar: Kan påverkas av karbonatisering, vilket kan leda till korrosion av armering över tid.
Murverk
Fördelar: Estetiskt tilltalande och kan anpassas för att passa olika arkitektoniska stilar.
Nackdelar: Känsligt för fukt och temperaturväxlingar, vilket kan leda till frostsprängning och mögelpåväxt.
Trä
Fördelar: Naturligt, förnybart material med god isoleringsförmåga. Kan vara hållbart om rätt kvalitet och behandling används.
Nackdelar: Kräver noggrann hantering och regelbundet underhåll för att undvika fukt- och mögelskador.
Färg
Fördelar: Viktig för att skydda träfasader mot mögel och väderpåverkan.
Nackdelar: Mögelpåväxt har ökat, särskilt på träfasader, och biocider lakas ut över tid.
Källa: Boverket
Texten är hämtad ur nummer 6 2024 av tidningen ByggMaterial.
