Peter Lindström, vd för Bygma, ser konkurrensen som en fördel och menar att den håller branschen på tårna varje dag.

Peter Lindström, vd för Bygma: ”Kompetensnivån i branschen behöver höjas”

Nyheter 15 december 2020 Text: Jonna Jansson Foto: Bygma

Peter Lindström hann bara vara vd för Bygma i drygt nio månader innan Coronapandemin slog till med full kraft. Sedan dess har försäljningen dock gått bättre för Bygma än för branschen i stort. – Målet framöver är att Bygma ska vara en av de tre största spelarna på marknaden, men egentligen är storleken sekundär, säger Peter Lindström.

Bygghandeln Bygma riktar sig främst till proffsbyggare och har 18 anläggningar, från Luleå i norr till Stockholm/Mälardalen i söder. Anläggningarna har mandat att ta lokala beslut, vilket enligt Peter Lindström är särskilt gynnande för kunderna.

– Vi har skalfördelarna av ett stort bolag men drivs av lokalt entreprenörskap. Det gör oss mer snabbfotade och anpassningsbara än våra konkurrenter, säger han.

I bygghandelsbranschen är det svårt att sticka ut rent produktmässigt, så det gäller att klä sina erbjudanden för att göra skillnad.

– På Bygma arbetar vi tillsammans med våra kunder och bidrar till att de lyckas med sina projekt. Sedan har vi ett långsiktigt, lite mer konservativt och hederligt sätt att göra affärer, där vi alltid står för det vi säger och lever upp till det vi åtar oss. Vi tycker det är viktigt att affärerna blir lönsamma för både kund, leverantör och oss som bolag, säger Peter Lindström.

Peter Lindström ser konkurrensen som en fördel och menar att den håller branschen på tårna varje dag.

– Det är inte så att vi pratar aktörer emellan utan vi är konkurrenter och jag tycker att den friska konkurrensen gör det väldigt roligt. Vi är fortfarande ganska många aktörer på marknaden och alla är duktiga på olika saker. Det hade varit mindre intressant att jobba i en bransch med bara två eller tre starka spelare, säger han.

Började på sågverket

Peter Lindström började sin karriär inom sågverks- och träfällningsbranschen, där han spenderade 17 år. Att han hamnade just där var lite utav en slump.

– Jag hade sett fram emot att göra lumpen uppe i Kiruna, men var tvungen att byta bana då jag skadade ryggen och fick opereras. Även om skadan inte var så väldigt allvarlig blev det tydligt att jag skulle få ett ganska stillsamt liv. I sjukhussängen funderade jag över vad sjutton jag skulle göra i stället. Jag såg en träteknisk utbildning som var ett samarbete mellan SLU och Trätekniskt Centrum i Kalix och kände att det var väldigt närliggande till vad jag trivdes med på fritiden. Efter två års intensiv rehab kombinerat med studier hade jag fått tillbaka min rörlighet och dessutom blivit erbjuden en tjänst som säljare För Norra Skogsägarna, säger han.

Sedan han lämnade branschen har han bland annat gjort ett gästspel i färgbranschen som vd för Alcro, Beckers och det finska Tikkurila.

– Jag har aldrig planerat min karriär utan har levt efter min morfars devis att ”har man gjort sitt bästa så kan man inte göra något mer”. Jag har märkt att om man lägger manken till så tenderar det att gå ganska bra. Jag har haft förmågan att ta lärdom från många duktiga människor genom åren och har fått mycket ansvar tidigt i yrkeslivet. Det är jag i dag ödmjukt tacksam för. Mina erfarenheter har fört mig till den roll jag har i dag, vilket i sig inte har varit ett mål, men jag trivs väldigt bra med den och har väldigt roligt, säger Peter Lindström.

– Att få leda andra till framgång och hjälpa dem att lyckas i sina uppdrag är det som driver honom mest. Dessutom sporras han av att få ta del av människors olika kompetenser och personligheter. Jag lever inte i tron om att vd-rollen är någon enmansföreställning, utan det enda sätt man kan lyckas på är att ha duktiga medarbetare. Sedan måste man göra vissa vägval och ta viktiga beslut och i det kan jag tillföra mycket. Men i den samlade kompetensen i bolaget utgör jag bara en av 310 anställda, säger han.

Skogsägare i Västerbotten

Peter Lindström flyttade från Västerbotten till Stockholm 2009 och sedan dess har dagarna varit mer eller mindre fullspäckade. Utöver jobbet, som han gladeligen lägger mycket tid på, har han tre barn och fyra bonusbarn på 5-11 år att ta hand om, samt en gård med en del skog i Västerbotten.

– Hemma är vi ett brett och glatt gäng. Jag och min sambo saxar våra barn så att de bor varannan vardagsvecka ensamma med oss och tillsammans alla sju varannan helg. När folk frågar hur sjutton jag får livet att gå ihop brukar jag svara att jag inte har någon tv, skrattar han och fortsätter:

– Den tjock-tv jag hade var omodern och kastades i flytten till Stockholm. Efter det blev det aldrig någon ny. Visst har jag sett någon film på surfplatta eller så, men fiktion är inte min grej. Jag håller mig uppdaterad om vad som händer i världen nyhetsmässigt i stället och sitter hellre och analyserar siffror, är ute i naturen eller rör på mig, säger han.

Den främsta anledningen till att han tackade ja till vd-erbjudandet på Bygma berättar han var att han och Bygmas ägare Peter H Christiansen hade samma syn på affärsmannaskap och att de delade grundläggande värderingar.

– Vi betraktar affärer som långsiktiga oavsett marknadsläge och lägger stor vikt vid att ta hand om och vårda både medarbetare och organisation, säger Peter Lindström.

Som vd anser han sina främsta styrkor vara att skapa engagemang och fatta strategiska beslut.

– Jag skulle säga att jag är en inkluderande ledare som är bra på att delge andra om idéer och tankar. Genom att förankra beslut ganska brett ökar möjligheterna att få bra feedback och värdefulla synpunkter. Det gör att jag ofta fattar kloka beslut om strategiska vägval och vad som ska satsas på, säger Peter Lindström.

Vilka är Bygmas främsta styrkor?

– Vårt koncept av kunskap, vår affärsmodell med lokalt styrande, vår vilja att hålla hög service med stort engagemang och vår långsiktiga och följsamma affärsutveckling inom kompetens, sortiment och logistik.

Vilken är er vision och målsättning?

– Vår vision är att Bygma ska vara en respekterad och marknadsledande aktör inom byggmaterialhandeln för såväl kunder och medarbetare som leverantörer och övriga intressenter. Det uttalade målet är att vara en av de tre största aktörerna på de marknader vi finns på, men egentligen är storleken sekundär. Det viktigaste är att vi växer hållbart och lönsamhetsmässigt.

Vad kan ni professionella byggmaterialhandlare lära av Byggmax, Bauhaus och Hornbach, som är fokuserade på konsumenter?

– Vi kan lära av deras höga tillgänglighet, tydliga erbjudanden och sätt att investera i kommunikationen med sin målgrupp. Den största skillnaden är nog att de säljer en vara medan vi tillhandahåller ett partnerskap till våra kunder. Det är två olika sätt att jobba på, med olika målgrupper.

Hur har er försäljning gått hittills under Coronapandemin?

– Vi har ökat vår försäljning tydligt mer än branschen under året och extra glädjande är att merparten av tillväxten ligger hos våra proffskunder. Vi gjorde en del förändringar inom bolaget och tog oss an marknaden på ett tydligare sätt internt drygt ett halvår innan Coronapandemin bröt ut. Det gav oss en bra fart in i 2020, men Coronaeffekten har absolut gett ett tillskott.

– Samtidigt är tillvaron inte bara guld och gröna skogar. Det finns färre jobb att fightas om och bygginvesteringarna minskar. Konkurrensen kommer att skruvas åt under 2021, både för leverantörer, bygghandlare och kunder.

Vad gör ni för att bli mer attraktiva för ungdomar som vill ut på arbetsmarknaden?

– Främst jobbar vi med att belöna gymnasieelevers insatser på byggtekniska utbildningar genom Bygmastipendiet. Vi finns på flera orter och vill att elever ser möjligheterna inom branschen under sina utbildningar.

Förutom rekryteringen, vilka är branschens största utmaningar, som du ser det?

– Vi ser att kompetensnivån behöver höjas för att branschen ska kunna möta kundernas krav. Om vi förut var produktkunniga behöver vi nu även bli projektkunniga. Vi blir problemlösare för olika konstruktionslösningar i allt högre utsträckning och ska kunna se till att allt går hand i hand med kostnadseffektivitet och lägre miljöpåverkan. Ännu en utmaning är att hitta sätt att minska just miljöpåverkan. Vi behöver hitta lösningar som bidrar till minimalt spill på byggarbetsplatserna och kan även bidra genom att enbart ta in miljövänliga material i handeln. Vi kan köpa så mycket som möjligt av lokala, eller i vart fall närliggande, producenter och minska på importmaterialen från overseas-marknader.

Hur ser ni på kraven kring hållbarhet, både lagkrav och krav från era kunder?

– Vi säkerställer att vi säljer rätt produkter. Vilka produkter jag och mina kollegor sätter på marknaden gör jättestor skillnad. Vi har interna mål om att starkt rekommendera miljömärkta produkter. I dag är det inget val, utan ett måste. Ska jorden vara en dräglig plats att vara på så måste alla bidra och det gör vi väldigt gärna.

Hur påverkar kraven kring hållbarhet ert arbete?

– Det faktiska svaret är att det skapar ett enormt arbete kring informationsinhämtning och informationsleverans. Det ställer även högre krav på våra leverantörer. Mängden information som ska förflyttas är brutal jämfört med för bara några år sedan. Om det var en ickefråga för tio år sedan så är det två heltidstjänster i dag. Hållbart tänk har gått från att vara en USP till att vara lika grundläggande som hygienfaktorer.

Ser ni någon efterfrågan på återbrukade produkter?

– Det finns en viss efterfrågan. Det är en fråga som kommer gå från nyhet till krav. Jag tror att vi ska hålla fokus på det vi är bäst på. De som är specialister på att återvinna och återbruka material ska göra det. Vi är en logistik och kompetenspartner. Inte producenter. Men vi som bolag och jag personligen driver frågan om hållbarhet och den klättrar allt högre upp på agendan hos både leverantörer och beställare. För vår del handlar det om att välja leverantörer som baserar sina produkter på återbrukade material i cirkulära flöden. Det vi kan göra störst nytta i nu är att hjälpa kunderna att undvika spill och förenkla hantering av oanvänt byggmaterial, antingen på så sätt att vi hämtar materialet hos dem eller att vi ytterligare anpassar våra anläggningar för returnering av material. Det senare kör vi i full skala på vissa ställen redan i dag och det har fungerat väldigt bra. Det är kanske inte det mest lönsamma vi gör, men det är en viktig del i att ta ansvar.