Sedan Prognoscentrets senaste prognos från november 2025 har återhämtningen på byggmarknaden fortsatt. Hushållens förtroende har stärkts och flera konjunkturindikatorer har utvecklats positivt. Efter en period med en av Europas svagaste tillväxtutsikter går Sverige nu mot en av de starkaste prognoserna i regionen.
Samtidigt finns risker som kan dämpa utvecklingen. Hushållens försiktighet och avvaktande beteende kan tillta om den geopolitiska och ekonomiska osäkerheten ökar. Kriget i Mellanöstern riskerar inte bara att bidra till en ökad försiktighet i ekonomin, utan kan också påverka kritiska sjöfartsleder och därmed driva upp frakt- och energipriser. Det skulle i sin tur kunna väcka ny inflationsoro.
Erfarenheterna från de ekonomiska effekterna efter Rysslands invasion av Ukraina kan dessutom bidra till stigande inflationsförväntningar. Om prisökningar börjar sprida sig bredare i ekonomin kan centralbankerna återigen tvingas överväga räntehöjningar.
– Det är en lång väg dit och inget vi utgår från i nuvarande prognos, men riskerna är påtagliga och skulle få direkta effekter på byggsektorns utveckling. Den mer sannolika utvecklingen är antingen att kriget får ett snabbt avslut eller att den geopolitiska oron stabiliseras genom en normalisering, där sjöfarten kan upprätthållas och oljepriset stabiliseras. Historien visar att de finansiella marknaderna ofta präglas av några veckors kraftig volatilitet, för att det ett år senare inte ska ha gjort någon märkbar skillnad för företagens ekonomiska utsikter och vinstförväntningar, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.
Förutsättningarna för det svenska bostadsbyggandet ligger fortsatt i linje med tidigare bedömningar där bostadsbyggande gradvis väntas öka kommande år. Statistiken från SCB för helåret 2025 har nu kommit in och blev ungefär som Prognoscentrets tidigare prognos på 30 500 byggstarter. Läget förbättras, men från mycket låga nivåer. Trots ökningen i produktionsstarter står bostadsutvecklarna inför betydande utmaningar, bland annat hushållens fortsatt avvaktande beteende samt höga byggkostnader.
Nybyggnationen av lokaler har sedan 2023 minskat från historiskt höga nivåer. Det totala påbörjandet av nya lokalbyggnader väntas trots detta vara högre jämfört med det historiska genomsnittet under hela prognosperioden 2026-2028. I år väntas investeringarna i lokalbyggandet öka med knappt 2 procent efter tre års nedgång.
– En kraftig utbyggnad av rättsväsendet och försvaret tillsammans med fortsatt god byggnation inom industrin utmärker 2026-2028. Dessutom innebär satsningar på datacenter en växande potential framöver, förutsatt att de utmaningar som rör energiförsörjningen kan lösas, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.
En viss återhämtning av nybyggnationen av kontor och affärsbyggnader kan också skönjas. Kommunernas och regionernas ekonomi förbättrades under 2025 och väntas fortsätta utvecklas positivt. Vårdbyggnader samt kommunala investeringar i kulturbyggnader, idrottsbyggnader samt simhallar väntas öka framöver.
Återhämtningen för renoveringar och underhåll av bostäder fortsätter men går relativt långsamt. Det förändrade ROT-avdraget gav en tillfällig skjuts under 2025, men när subventionsgraden sänktes igen 2026 dämpas förutsättningarna för en starkare återhämtning. I år väntas underhåll och renoveringar av bostäder öka med 2,1 procent, medan motsvarande underhåll och ROT för lokaler bedöms stiga med 2,5 procent. Uppgången på lokalsidan drivs framför allt av renoveringsbehov av skolor och vårdbyggnader samt en växande efterfrågan på energirenoveringar i linje med EU:s energieffektiviseringsdirektiv.