Rådande lågkonjunktur skapar utmaningar för hela samhället. Bostadsbyggandet är särskilt hårt drabbat eftersom folk håller hårt i sina pengar och inte vågar ta nya lån. 2023 beräknas det byggas knappa 25 000 bostäder, vilket är långt mindre än de 70 000 som uppfördes 2021.
– Byggtakten är en bra indikator för hur Sveriges ekonomi mår och just nu finns det stora brister. Vi har svårt att behålla kompetent personal i branschen eftersom behovet av byggande minskar. Återställande av ROT-avdraget till 50 procent och införande av grönt ROT skulle både stimulera ekonomin och göra att anställda kan stanna kvar i sektorn genom att istället ägna sig åt energieffektiviserande åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet, säger Monica Björk, vd på Byggmaterialhandlarna.
2020 gjorde HUI Research en undersökning på uppdrag av Byggmaterialhandlarna, där det tydligt framgick att ett höjt ROT-avdrag skulle öka sysselsättningsgraden i byggbranschen.
– Utredningen visade att om vi återställer ROT-avdraget till 50 procent och höjer taket till 100 000 kronor så kan vi skapa 7 700 nya arbetstillfällen, säger Monica Björk och fortsätter:
– Vi har många förslag kring hur ROT kan utvecklas och tycker att det är ett bra incitament eftersom det bevisligen stimulerar samhällsekonomin, men också för att det är väletablerat och nyttjas lika mycket i landets alla 290 kommuner.
Monica berättar att branschorganisationen har nära kontakt med samtliga partier om utvecklandet av ROT och att de har höga förhoppningar om att åtminstone delar av förslagen kommer att förverkligas.
– Alla skulle vinna på att ROT byggdes ut, både privatpersoner, samhället i stort, klimatet och byggsektorn, där färre skulle gå in i arbetslöshet eller behöva byta bransch. Vi förväntar oss att regeringen lägger fram förslag om grönt ROT i höstens budgetproposition.
Grönt ROT-avdrag i praktiken
Den övergripande anledningen till att Byggmaterialhandlarna vill införa grönt ROT-avdrag är att väcka intresse hos privatpersoner om att vilja bygga och renovera mer hållbart. Förslaget kan delas in i fyra punkter.
- Prioritera åtgärder som minskar energiförbrukningen i bostäder.
Byggnader står för ungefär 20 procent av Sveriges totala energiförbrukning. Genom energieffektiviserande åtgärder, såsom tilläggsisolering och byte från gamla fönsterglas till treglasfönster, går det att snabbt minska energiförbrukningen. EU kommer också inom kort att börja ställa krav på upprustning av det befintliga bostadsbeståndet. Här kan vi ligga steget före genom att införa grönt ROT.
- Subventionera byggande med återbrukat byggmaterial.
Om minst 10 procent av byggmaterialet i ett byggprojekt är återbrukat material så ska man vara kvalificerad för grönt ROT-avdrag.
- Motivera privatpersoner till att välja hållbara produkter.
Efterfrågan och användningen av hållbara produkter behöver öka. För att motivera privatpersoner till att välja hållbart föreslår Byggmaterialhandlarna att köp av byggmaterial, där mängden består av minst 25 procent hållbara varor med låg klimatpåverkan eller klassificering enligt miljöbedömningssystem, ska kvalificeras för grönt ROT-avdrag.
- Låt bidraget för grön teknik bli en del av grönt ROT.
Den som vill installera solceller, energilagring eller laddstationer för elbilar kan idag göra skatteavdrag för 50 procent av material- och arbetskostnaden, och max 50 000 kronor per person och år, genom bidraget grön teknik. Byggmaterialhandlarna föreslår att avdraget blir del av det nya gröna ROT-avdraget. Hållbara materialval, återbrukade produkter och energieffektivisering av bostäder och fastigheter bidrar även det till att minska behovet av icke-förnybar el.
Här kan du läsa mer om grönt ROT.
Fler förslag från Byggmaterialhandlarna:
- Inför momsfri handel med återbrukade produkter.
- Beställare ska ställa krav på att en viss andel återbrukade produkter ska användas i varje projekt.
- Förbjud rivning av byggnader där möjligheterna för vad som kan återbrukas inte har utretts grundligt.
- Se över avfallslagstiftningen, så att en produkt inte blir ett avfall när det fortfarande finns potential för vidare cirkularitet och innovation.
Artikeln är hämtad ur nummer 4 av tidningen ByggMaterial.