Vasakronan ägs till lika delar av de fyra första AP-fonderna och har ett tydligt uppdrag; att leverera en hög och riskavvägd avkastning utan att det skadar människor, miljö eller de samhällen där de verkar. Utifrån det har man satt upp långsiktiga mål inom hållbarhet.
– Ett mål är att vi ska bli klimatneutrala i hela värdekedjan till 2030 och bara använda återbrukade, återvunna eller förnyelsebara material i våra byggprojekt, säger Magnus Tengberg.
Förutom miljöfördelarna ser han att även affärsmodellen gynnas på flera sätt av en tydlig hållbarhetsapproach.
– När vi jobbar med en fastighet på ett miljömässigt riktigt sätt får vi ner driftskostnaden, vi har kunder som värdesätter miljöarbetet och kanske till och med kan tänka sig att betala högre hyra för lokalerna. Det ger oss även möjligheten att finansiera vår verksamhet med till exempel gröna obligationer.
Magnus tror att det kommer att bli ännu mer påtagligt nu när EU:s taxonomiförordning trätt i kraft, där syftet kortfattat kan beskrivas vara att omdirigera ekonomisk aktivitet från verksamheter med negativ miljöpåverkan till mer hållbara verksamheter.
Stor omställning
Liksom många som jobbar med återbrukade byggmaterial ser Magnus ett behov av utveckling inom området.
– Det finns en lite omogen approach till återbruk, många kastar sig in i det men det finns ingen byggmaterialleverantör som levererar återbruk i tillräckligt stor skala idag. Vissa produkter och segment fungerar okej och det finns små aktörer som ser att det finns en plats på den här marknaden, men vi behöver oftast större mängder.
Han tycker att byggmaterialhandeln borde ha förutsättningar att bli en viktig del i återbrukskedjan men att det krävs förståelse för att cirkulära byggprocesser ser annorlunda ut än de linjära.
– Jag tror att många byggmaterialhandlare som bara säljer nytt material måste samarbeta för att se hur man kan genomföra processen med återbrukade varor. Man kanske till och med ska börja samarbeta bolagen emellan för att få upp kunskapen om återbruk. När omställningen är gjord på systemnivå finns återigen goda möjligheter att ta upp racet och börja konkurrera även inom cirkulärt byggande.
Väger klimatnytta mot ekonomi
Men i varje byggprojekt tittar Vasakronan även på totalekonomin. Kostnaden för mer hållbara byggmaterial måste ställas i relation till den klimatbesparing som görs och hur materialet kan återvinnas.
– Vi kan inte betala ett högre pris för återbruk, vi måste alltid se till helheten. I det ligger att väga kostnaden i förhållande till hållbarhetsvinst och det är en svår balansgång ibland. Tyvärr finns det ganska få aktörer på marknaden och de som finns är än så länge småskaliga, medan det är enorma volymer som ska ut, säger Magnus.
Vasakronan återbrukar även internt mellan sina egna projekt.
Tror du efterfrågan på hållbara fastigheter kommer att minska nu när tiderna är sämre?
– Det kommer alltid att finnas en efterfrågan, och EU:s taxonomi sätter ännu mer fokus på frågan. Sedan håller alla i pengarna oavsett hur tiderna är. Jag tror att återbruk och återvinning av byggmaterial kommer att öka hela tiden, det finns många som pratar om det och vill göra saker och kunskapen om cirkulära flöden ökar. Det finns producenter av byggmaterial inom till exempel mattor och undertak, som tar tillbaka materialet för rekonditionering eller uppgradering för att sedan leverera ut det igen Det är ett exempel på hur materialkedjan håller på att omformas.
Texten är hämtad ur ByggMaterial nummer 6 2023.